amomentlateriburstintofire

Fem veckor!
Fem veckor som bara rusat iväg...
Känns som jag knappt hann låsa dörren till jobbet och gå hem på semester ibnan det idag var dags att  komma tillbaka, låsa upp samma dörr- och börja jobba igen...
Hade gärna haft några veckor ledigt till.
Väldigt gärna
Mycket gärna.

Men det har ändå varit en välbehövlig semester att få vila ut lite.
Så sliten som jag kände mig innan den här semestern var länge sen jag var.
Semester i mina ögon är sommar, sol o bad, o att resa iväg lite.
Den här sommaren har väl semestern innehållit allting utom detta...
Mest kyla, regn och semestrande på hemmaplan, om man räknar tio mils radie som hemmaplan, fast det har  ändå varit rätt mycket kul trots allt, fester, festivaler och så....
Och detta trots alla funderingar som varit om ni vet vad- eller vem eller...

Just nu känns det ändå rätt så lugnt med alla dessa funderingar.
Det känns på¨nåt sätt som man lite grann vet var man har alla eller hur man nu ska säga.
Det faktum att nån inte är hemma längre är utan tvekan väldigt schizofreniskapande, för det är så mycket enklare när någon är iväg men samtidigt, samtidigt som jag verkligen saknar...- ähh jag har

tjatat så mycket om det redan så jag tror ni förstår...

Det blev för övrigt en rätt stillsam avslutning på semestern.
Speciellt som det inte var nåt Casa i torsdags, det var allt lite tråkigt.
Det fick i a f bli en flaska vitt vin till maten- bara för att festkänslans skull om inte annat.
Eller för att det faktiskt var väldigt gottt...:-)

I fredags var egentligen sista riktiga semesterdagen så det var ju kul att det i a f var hyfsat väder ett tag så man  åtminstone kunde ut o gå en runda o sitta o njuta lite av solen borta vid ER-sjön (nu var vi där igen...).
Vilket jag för övrigt gjorde igår också.
Himla fin sjö det där.
Den måste gå att göra badbar och det vore verkligen nånting för kommunen att engagera sig i o satsa på om man vill skapa en attraktiv miljö i samhället.

Nåväl, fotbollssäsongen är ju igång igen och det har blivit en del sånt.
Hade räknat med en sväng till IP i fredags men hemmalaget ville liksom inte spela så det blev Johansfors istället.
Det blev också en lift med MM:s nyinköpta Saab Aero Turbo och...ja den både startade utan att behöva knuffas igång- vilket inte den gamla Fårrrden alltid gjorde- den var väldigt behaglig att åka i med skinnklädsel och allt, och-  den gamla slitna bandaren med Southside Johnnys Love On The Wrong Side Of Town ekande o skrällandes var ersatt av en välljudande CD-spelare.
Det där sistnämnda- CD-spelare till bilen- borde man nog för övrigt snart orka ta o investera i själv oxå...
Då skulle det bli mer Shout Out Louds, Radiohead, Timo, Yvonne, Billie The Vision och Niccokick än vad de kör på P4 lr MIx Megapol...:-)
Guaranteed.

Matchen i Johansfors var inte så kul.
JIF var bedrövliga första halvtimmen men började spela upp sig ordentligt i mitten o var nära att kvittera, men föll till slut med 2-4 trots två mål av Pettan.
Ser tungt ut.
Vädret var för övrigt heller inte så bra hela dagen, för mitt i gräsklippningen i BCB på eftermiddagen började det regna rejält så den fick avbrytas för att återupptas under söndagen, då det gick bättre.

Belöningen för detta blev för övrigt kaffe o mammsens våfflor med sylt o grädde (slurp) så det kändes helt i sin ordning...:-)

Lördagen spenderades i nordöstra Skåne med mitt kära damlag.
Eller mitt o mitt, men ett damlag som jag verkligen gillar, både som fotbollslag o som individer, väldigt mycket om man säger så...
Hade för övrigt hemska minnen från Glimåkra hemma, som nog var den tristaste fotbollsmatch jag nånsin varit på om man betänker vad den innebar. menmen, den här gången var det bra mycket roligare.

Fast resan höll på att gå i stöpet när bussen inte ville starta, vilket visade sig bero på att tjuvar på natten hade stulit reläerna till tre bussar så de inte gick igång.
Fotbollen gick sen i a f riktigt bra.
2-0-seger efter mål av Nilsson o Fridge, och EIS damlag avancerade under helgen från nionde o näst sista plats till sjätteplats i div.2.

Och den jag var så glad för hade ändrat sina semesterplaner sist var med även nu, och dessutom inblandad i båda målen så...ja, när hon nu ändrade dina planer o var hemma o spelade de viktigaste 2 matcherna så tycker jag det är helt okej om hon tar semester kommande helg om hon vill.
Det trodde ni nog aldrig att jag skulle säga om en fotbollsspelare, va? Haha...
Fick på resan oxå höra att nån annan hade åkt iväg norrut för att plugga för en jobbig tenta den här veckan och jag hoppas verkligen det går vägen.
Håller alla tummar jag har för denna någon att hon lyckas med den.

Tja väl hemkommen ägnades kvällen sen åt lite spel lr rättare sagt att spela Geni hemma hos Hanna o Peter tillsammans med Magnus, Micke, Sara o Ann-Helen och det var trevligt.
Fast- på nåt sätt så vann inte Mickes o mitt lag så allting gick uppenbarligen inte riktigt rätt till.
Tror minsann att nåt av de andra lagen fick allt för lätta frågor, eller också lutade tärningarna åt fel håll...
Va?
Dålig förlorare?'
Jag?
Nänä inte alls- jag förlorar nämligen aldrig när det hela går rätt till...-)
Men man fick i alla fall veta av Sara vad en örnasnatting lr var det möjligen en önnasnatting lr vad det nu hette var för nåt...:-)

Söndagen var oxå den en fotbollsdag innehållandes både TV-fotboll med ett Manchesterderby och en sväng till Johansfors för att se JIF-reserverna möta EIS C-lag.
Om inte annat så för att se kampen mellan Micke & Mange i JIF o Dala i EIS...
Micke hade även kvällen innan utlovat att ta karriärens första röda kort men han kom inte ens nära ett gult...
Domarpensionären orkade inte springa så mkt att han hann se Mickes desperata försök till tröjdragningar...
Måste säga att EIS damlagsspelare är bra mkt duktigare på att ta varningar när de ska det...

Tja nu är det som sagt måndag och nog är det lite typiskt.
Sista dagen innan semestern var det strålande solsken och 28 grader varmt, första semesterdagen blev det åska o regn.
Sen har vädret varit rätt halvkass allt som oftast men första arbetsdagen möttes man förstås av sol och ljumma vindar igen...
Förvånad nån?
Grrrr...

Ikväll var det fotboll igen.
Börjar bli rätt mkt nu men har inte så mkt annat att hitta på heller.
Och det håller mig samtidigt lite borta från alla andra grubblerier också.
Derby i Lindås som EIS vann rätt så bekvämt med 3-0 efter mål av Lill-Leif (Björn), Gotte o Zorre sedan LBK tidigt bjudit EIS på två väldigt enkla mål.
Att EIS ska missa seriesegern förefaller helt otroligt, LBK:s framtid är mer oviss.

Känns som det varit nödvändigt att få en del saker framförda inför framtiden.
Med lite hjälp har det nu skett, vi får väl se vad som händer framöver.
Och nej, detta handlade inte om "någon".
Inte alls.
Det är det så mycket annat som gör i mina tankar ändå, men just nu är det som sagt rätt lugnt och jag hoppas faktiskt att saker o ting ska kunna fungera rätt hyfsat i en framtid även där.
Vi får väl se framöver.

Men visst finns det någon som fortfarande betyder mycket och även några andra sm också gör det på lite olika andra sätt.
Men alla har de en sak gemensamt.
Ni vet nog vad.
Och gjorde de inte det- betydde mycket- så vore världen å andra sidan alltför tråkig och trist att finnas i, men jag är bara så glad att de finns där.
Finns där nånstans i alla fall lite ibland i min värld,
Det är något jag verkligen värdesätter allt mer och jag hoppas de själva förstår det och även tycker det är okej.

Mmm, imorgon är det tisdag och ännu en dag närmare semestern som förhoppnigsvis börjar om sisådär 47 veckor minus en dag,,,:-)
Fram till dess hoppas jag faktiskt att ett o annat förändrats lite grand i mitt liv- och förändrats lite grand på det sätt som jag själv vill och inte tvärtom.
Nånstans i min värld lr i nån av mina världar har det de senaste dagarna i a f dykt upp små livstecken.
Ingen som sagt nåt, ingen som skrivit nåt förvisso, men ändå små livstecken på att någon verkligen existerar och finns somewhere out there.

Det gör mig faktiskt väldigt, väldigt glad och rätt mycket lugnare också för den delen i mina tankar.
Men som sagt vi får väl se- på ett eller annat sätt kanske det ändå är som nån sa att det mesta brukar lösa sig till slut och att det ju faktiskt gjort det hittills.
Only time will tell, I suppose...:-)
Men nu är det bara 10-11 månader kvar till BCB 2008 i alla fall.
Måste ju påminna alla glada så de inte glömmer det..:-)

Mmm...näe jag har inte somnat in.
Men nu när jag väl har lite välbehövlig  semester tyckte visst datorn att den oxå skulle få vila lite så en tog in på en veckas hälsokur borta på MiBo...
Den tycks nog ha sett sina bästa dagar... men vi får väl se.

Tyvärr har väl inte tankeverksamheten i mitt huvud tagit lika mkt semester, den innehåller lika mycket funderingar som tidigare.
Problemet är väl bara att jag egentligen aldrig kommer närmare ett vettigt svar.
Eller ett önskat svar.
Det enda jag egentligem lyckats konstatera är väl att det inte bara är i mitt huvud det snurrar rätt mkt tankar ibland...

Mmm fotbollens höstsäsong har kommit igång igen.
Det är kul.
Tror jag.
Och visst, jag har kollat på några matcher.
Men...jag vet inte riktigt var den heta passionen tagit vägen.
Jag menar...jag är ju nästan (nåja) helt tyst på matcherna nu...
Fast det lär nog många bara bli glada för...
Och visst, visst blir jag väldigt glad när "mina" lag gör mål...

På tal om det lr nåt annat så skrev jag ju för ett tag sen efter Sailet att jag där fick höra nåt som gjorde mig lite ledsen.
Inte besviken, men ändå lite ledsen ur mitt egoperspektiv.
Det hade jag uppenbarligen aldrig behövt vara.
För den person som sa nåt som kändes lite trist...den personen gjorde mig så j-kla glad i måndags kväll så jag tror inte riktigt hon själv skulle förstå det.
Hmm...hade hon varit nära intill hade hon fått en sån stor j-kla björnkram att det finns inte-  bara

för att hon faktiskt dök upp där trots allt....så det var nog tur att hon inte var nära utan på planen...
Haha.
Men glad det blev jag verkligen när jag såg henne där.
Tack för det!

Förra veckan avslutades Casa för säsongen.
Det var väl sådär med folk men som vanligt en trevlig kväll trots att jag förvisso saknade en del där.
Men det visste jag ju å andra sidan innan.
Fast det var andra som dök upp där betydligt mer oväntat. men som var kul att se där...och som ibland är väldigt klok i sitt resonemang.
Kul.
(Hmmmm....det är tur man läser igenom det man skriver innan man publicefrar. Hade jag inte korrigerat detta så hade sista ordet i förra meningen avslutats med ett "k" istället för ett"l" och då hade det liksom fått en lite annan innebörd...:-)

Hmmm den här sommaren är snart slut. Vet inte om det finns nåt positivt i det.
Men jag var glad i början på sommaren att nån skulle vara hemma i sommar igen.
Fast nu vete 17 om jag inte är nästan lika glad att samma någon ska åka iväg igen.
Inte så att jag inte gillar denna någon...tvärtom det vet ni...men allt blir så knepigt när denna någon är hemma. Vet inte varför.
Får väl se.
Ähh...vet ju att jag kommer att sakna denna någon lika förbannat när hon sticker, men världen är som den är och det är väl snart fler som sticker och som sagt- I'm a creep, I'm a weirdo. I don't belong here..."
But where do I belong?

Diskuterade med en person jag känner väldigt väl om vad det egentligen finns att se fram emot.
Vi kom väl fram till ungefär typ- ingenting alls...;:-(
Vi var inne på att ett bankrån kanske skulle lyfta upp spänningen i tillvaron lite...
Ähh...det där var ett skämt om ingen fattade det...
Men jag menar- vad finns det att se fram emot, sommaren håller på att ta slut utan att ens ha varit här, hösten o mörkret närmar sig, folk jag gillar sticker, snart sticker väl som sagt ännu fler och,

tja....är det så konstigt att man kan vara lite dyster ibland?
Var förresten på hälsokontroll idag och, tja det var inte så helt positivt det heller om man säger så...
Menmen- får leva på någons visdomsord om att allting löser sig till slut...
Still trust you.

Tittade in framför TV:n nyss.
På glasbordet där står en tom miniatyrflaska som innehållit Jägermeister,
Undrar vad det beror på...:-)
Kanske på att nån drack ur den där innan Casa förra veckan...:-)
Hmmm. En enda köksstol var hel nyss, så det blev att köpa nya.
Och eftersom soffan håller på att rasa ihop fick man beställa en ny sån oxå.
Och sen var det bilen som skulle repareras.
Stöööön...Dyrt.
Och på måndag börjar jobbet igen...
Inget jag ser fram emot just nu ärligt talat.
Inte alls.
Men det är som det är...

Jo förresten. Kan ju börja se fram emot BCB 2008- det är ju bara ett knappt år fram tills dess.
Hoppas alla som är glada o trevliga bokar in denna händelse- får ju inte missas...:-)

Hmmm....regn ikväll.
I måndags var det fint men då hade jag andra uppdrag att sköta.
Igår skulle man äntligen få njuta av solen.
Stack ner till Dragsö och- inte en lucka mellan alla molnen...
Kul.
Not.
Fortsatte då österut på E22:an, när man kom till Brömsebro började det regna (!) trots att SMHI-fjantarna på TV kvällen innan visat en enda stor sol här.
Över bron och iväg söderöver på andra sidan.
Valde med omsorg att inte svänga av till första bästa badplats, det skulle dock andra i bekantskapskretsen visst göra senare på dagen, utan drog mig ner till surfer's paradise eller Haga Park om man så vill.
Ingen sol där heller först, men sen kom den ett tag i alla fall, lite halvdisigt dock ibland o efter tre timmar slocknade den helt så det var bara att dra hem igen, klart besviken över en missad chans till sommarens sista förbättring av en bedrövlig solbränna.

Idag var det däremot solsken i Kalmar.
Fast då var man på lasarettet...
Nåja en runda på stan och- skräll va- men av nån konstig anledning hamnade man som vanligt på Dressmann, Skivlagret och Fiesta...Det enda nya där var väl att de öppnat en takservering jag inte sett innan.

Ja, jo, hann förresten med lunch på Dino's innan också.
De hade pasta med fläskfilé så dagens så jag nappade på det.
Beställde, käkade lite sallad o bröd o väntade o väntade o...sen kom kocken ut o undrade vad jag beställt....
"Pasta", förklarade jag lugnt.
"Jaha, den är tyvärr slut men vi har vitlöksbiff istället eller falukorv med ägg"...
Öhhh jaha...Det blev en vitlöksbiff.
Inget fel på den...men...jag hade inte satt mig där för att käka vitlöksbiff om man säger så...

Mobiltelefoner är ett kapitel för sig.
Den gamla ville inte funka längre så för ett par veckor sen köpte jag en ny.
Hon i affären undrade vad jag ville ha för funktioner och jag förklarade att jag ville ha en som fungerade att ringa med...
Kom hem o plockade upp den o skulle leta efter instruktionsboken.
Fanns dock ingen.
Bara en liten snabbguide i form av ett papper på fem sidor att veckla ut.
Där fanns lite pilar om vilka knappar som fanns förvisso, men....
....man kunde snabbt konstatera att man måste veta en hel del om Nokias telefoner som grundkunskap för att ja nytta av den informationen.
Typ om vad som händer om man trycker här eller där...
Vet att jag ringde upp en del folk utan mening när jag skulle söka efter namn o så vidare.
Men man lär sig väl snart...
Trodde jag.

Så i torsdags när jag tyckte jag fått koll messade jag nån o sa att de kunde komma hit innan Casa om de kände för det.
Och sen messade jag nån till med samma meddelande. ch sen nån till.
När jag skickade typ det sjunde o sista SMS:et tittade jag dock lite noggrannare på displayen, o döm om min förvåning när jag såg att alla sju namnen på de jag messat plötsligt stod i sändlistan fär det sista SMS:et...
Det visade sig att den som fick första SMS:et fick även de följande sex, den som fick det andra fick även de följande fem....
Så jag kan förstå om en o annan tyckte jag verkade liiiite väl ivrig att locka folk till en förfest som inte ens varit planerad...
Hehe...

Förra veckan kom förresten mammsen o pappsen på besök för en fika.
Plötsligt hördes ett rop från TV-soffan.
"Vad är det här? Varför ligger instruktionsboken till din nya mobil under soffan...?"
Ehhhh....va?
Instruktionsbok???
Ridå...

Nåja,,,tycker faktiskt egenhandsinlärningen funkat hyfsat.
T o m nöjd med en eller annan bild...hehe...
Fast när jag messade en pappa i snart 30-årsåldern en bild på hans lillasyster drickandes öl i knäet på hennes kompis verkade han inte så imponerad.
Istället blev det tyst.
Så jag messade o frågade om han inte fått nån bild?
"Jo, det kom nån bild på två knäppa brudar" var svaret...
Håller som sagt var inte riktigt med honom...

Vet inte om det är 2 eller 3 avsnitt kvar av Morden i Midsomer.
Det diskuterades intensivt igår hur de kunde sända avsnitt 6 när inte avsnitt 5 visats än..
Mmmm, det är en förbaskat bra TV-serie.
10 år nu.
Tom Barnaby.
Igår eftermiddag hade de t o m en "MIM"-special på Rix FM där de analyserade rollfigurer, skådespelare o allt som folk ville ringa in o fråga om.
Roligast var nog killen som undrade hur många som egentligen bor i Midsomer?
"Tja cirka 1 200", svarade programledaren efter en koll.
"Ja, jag bara undrade eftersom det redan är 200 personer som blivit mördade i den där byn på 10 år"...

Det finns människor o det finns människor.
Det finns människor man redan efter ett första möte egentligen vet allt om hur de är, hur de tänker o allt sånt.
Sen finns det också människor som alltid är väldigt väldigt trevliga att prata med.
Men som ju mer man pratar med dem dem blir man allt mer fundersam på vad de innerst inne egentligen tänker.
Jag kan förstå att folk inte vill vända ut och in på sina liv.o tankar.
Alla skriver ju inte en blogg typ...
Eller tre...Hehe.
Men jag måste säga att det ibland hade varit väldigt intressant om en del människor faktiskt tog sig själva på orden och gjorde precis vad de sjöng till andra ibland...det finns helt klart de som jag fascineras av...hehe...

Apropå folk och fä.
Det finns en person i Skåneland som brukar hacka på mig när jag skriver för sällan i mina bloggar.
Så jag hackar tillbaka på henne om samma sak...
Tycker faktiskt det är lite kul...
Tycker bara det är kul när folk faktiskt skriver o kommenterar här.
För jag märker ju att det är folk som är inne här i läser, men det är egentligen bara en enda person som skrivit nåt här....lite tråkigt, men men...som sagt gör det gärna- ingen onödig namedropping bara är ni snälla...:-)

Nyss var det Rassle.
Nyss Var det Casa.
Nyss var det Sailet.
:-)
Så sanslöst kul alltihop.

Men nu kommer den igen.
Nu kommer den där förbannade dysterheten smygande som håller på att ta knäcken på en ibland när man tänker på framtiden.
Är det nån som fattar hur långt det är till nästa sommar.
Är det nån som fattar hur långt det är till nästa helg (jul).
Är det nån som fattar hur långt det kommer att vara innan nåt positivt händer i ens liv igen som gör en så där riktigt glad igen som man var härom natten.

Åhhh...jag blir tokig...

Satt o tittade på lite friidrott först med bl a Musse o Sanna Kallur, Holm o Klüft o sen på första halvlek på ett skånskt fotbollsderby som jag inte orkade engagera mig i.
Så sen...näe jag bara kände att en sån här kväll får liksom inte offras framför en sketen TV-ruta.
Hmm...fick f ö igång den nya balkonggrillen till slut...Det är typ 2 månader sen jag fick den när jag fyllde år...och den hade inte använts än...det säger en del om den här sommaren...

Men hur som..
Gick ut en sväng och det är nog första gången i sommar jag verkligen njutit så av att gå ut en sommarkväll i Emmaboda där man klockan tio på kvällen kan gå omkring i en t-shirt o tycka att ibland är det underbart skönt ute. Som en kväll i sydeuropa...man saknade väl bara festen, folket och nattklubbarna typ...
Okej då för en o annan mygga som surrade kring ER-sjön men ändå.

ER-sjön ja...:-)
I mitt bloggarliv har ju just ER-sjön en väldigt speciell plats, om än inte i just det här bloggarlivet utan i ett av de andra.
Men det var med vandringarna kring den där sjön i vintras mkt av tankarna började snurra, mkt av de tankar som fortfarande snurrar omkring i mitt inre.
De tankar som till slut ledde nånstans jag inte räknat med.
Tankar på att se om bräckliga isar skulle kunna hålla eller brista.

Konstaterade i a f idag att det inte finns nån is kvar på sjön som kan brista längre.
Möjligen har jag väl hunnit göra ett o annat magplask istället under tiden på olika sätt, men jag har i a f slutat fundera över om isen håller eller inte.
Fast...jag vet nog inte riktigt om den höll...eller den höll faktiskt mkt bättre än jag trodde, men jag vet ändå inte riktigt om den likafullt bar dit jag hade velat.
Men hur ska man kunna veta det när man egentligen inte ens hade pekat ut riktningen för vart man var på väg i sina tankar...

Det var väl mer ett sökande rakt ut i ingenmansland, där man ibland kände sig studsande mellan farorna likt en Odyssevs som girade sitt skepp mellan  de hotande vidundren Skylla och Karybdis på var sin sida av irrfärden.
Men denna märkliga resa har faktiskt gett mig en hel del på olika sätt.
Långt ifrån alltid vad man väntat sig, men ändå...tankar...skratt...tårar...ångest...förundran...glädje...och massor av minnen.
Ja, väldigt mycket som jag nog inte skulle vilja ha ogjort trots allt, liiiite mer tror jag att jag lärt känna någon eller några vilket faktiskt är värt rätt mycket.
Eller- stryk ordet rätt...

Igår var det som sagt var äntligen sommar.
Det kan jag tala om att mina axlar mycket nogsamt påpekade för mig när jag ville försöka sova inatt...

Några timmar på en gräsklippare i stekande sol utan solskyddsfaktor märktes av...
Men det skulle ju vara sol idag med så det gällde att ta vara på de här korta stunderna av sommar och på de få dagarna av njutning.

Så det blev årets första visit på min älskade klipphäll på Dragsö som hängt med i bra många somrar nu.
Fast axlarna hade som sagt vissa synpunkter så de försågs strategiskt med en  svart tröja som skydd mot de där annars så efterlängtade värmande solstrålarna.
Med en bunt tidningar i näven (där det första man fick läsa var att en mördare går lös i Karlskrona och att han är farlig o rikslarm utfärdats...hrrrmm) och solen gassande från en molnfri himmel kände man äntligen den sommar man längtat så efter.
Fast det hade ju kunnat komma lite tidigare än i augusti så man hunnit bli åtminstone liiiiite solbränd innan semestern är slut..

Hmmm gillar det. Solbränna alltså.
Hade förresten några grannar där på klipphällen, varav en kille försökte lösa korsord.
Och visst, det är väl en kul sysselsättning. det lite mer udda var att han försökte lösa det genom ett tio minuter långt och högljutt mobilsamtal till Conny, modell "ring en vän"...Det hjälpte visst inte det heller...Namnet på den där floden som skulle skrivas in i nedre vänstra hörnet gick bara inte att få fram...
Nåja...till slut kändes det lugnast för resten av kroppen oxå att dra sig hemåt efter några timmar där så då fick det bli så.
Fast ikväll fick det även bli en sväng till Loafallet också ett par timmar. det är ju som sagt var  sommar...

Vet inte riktigt hur jag ka säga det här...
Ingen kommer liksom att tro mig.
Det har varit sommaruppehåll från fotbollen typ en månad och det brukar ge mig tokiga abstinensbesvär.
Men...jag känner liksom inget riktigt sug efter det trots att det håller på att dra igång.
Vet inte varför...eller kanske jag tyvärr gör det.
Kanske jag ändå gör det.
Kanske har något annat tagit överhanden som gör det för knepigt för att bara känna glädje och längtan efter fotbollen.

Inte så att jag inte kommer titta, inte så att jag inte kommer att stå där o vara glad när de lag jag gillar gör mål- klart det blir så.
Men jag vet inte....kanske jag mycket hellre ser att folk jag verkligen gillar är glada. Kanske känns det så mycket viktigare
Kanske jag känner att fotbollen inte betyder allt som jag nästan trodde ett tag, men att det som verkligen betyder nåt samtidigt inte finns där riktigt.
Eller gör det det?
Eller jag vet inte.

Stön.
Ibland snurrar det bara lite för mkt i huvudet.
Ibland vet jag inte hur jag ska förhålla mig till alla de tankar som snurrar där.
Ska jag bara strunta i dem, kan jag ens verkligen klara av att göra det om jag så skulle vilja, eller är de tankarna i själva verket så väsentliga för mig att det är just de jag måste fundera vidare på i det här livet.

Det finns dagar då man känner att man skulle vilja säga saker och ting till vissa.
Så ända in i den mycket.
Det är ungefär samma dagar som man en stund senare är glad för att man ingenting sade.
Bara för att några timmar senare förbanna sig själv för att man som vanligt aldrig vågade säga något.

Jag är därför stolt över folk som vågar säga vad de tycker och känner, fast de kanske vet att de samtidigt riskerar nåt de absolut inte vill förlora. Och jag hoppas att de aldrig kommer att behöva förlora det bara därför de varit uppriktiga.
Men som Kenta sjunger "Utan att fråga finns ingen chans att få ett svar".

Själv har jag dock slutat att fråga för länge sen.
Det heter ju att "bränt barn skyr elden" och att "once bitten twice shy".
Så sant som det är sagt.
För många smällar på käften genom åren liksom...
Men lite trött kan man allt vara på att ständigt vara ute på Arvingarnas nattvandring...

Det är så svårt att prata.
I alla fall med vissa.

Det är mycket lättare att sätta sig framför en dator och knacka ner en massa bokstäver och ord som nån man vill kanske läser i ett mail eller i en blogg.
Eller kanske i form av ett SMS, där du aldrig behöver ha ögonkontakt med någon.
Så lätt.
Så snabbt.
Det är så oändligt mycket lättare.
Och framför allt, man slipper att direkt ta smällen av att få ett svar i ansiktet som man helst av  allt aldrig vill få.
Sen får man stå ut med ångesten efteråt över alla dumheter man skriver, men det är väl kanske en del av livet...

Citerade härom dagen efter Sailet ännu en Lasse Lindquist-text igen.
Billie The vision alltså,
Och nej- det var meningen att den skulle vara exakt citerad.
Det var inget räknefel i talet.
Det var verkligen inte det.
Någon har så j-kla rätt så det finns inte men det gör ju faktiskt bara allt sju resor knepigare.
Kan f ö oxå säga att sanningar på latin är sanningar på alla språk.
I alla fall de sanningar jag skriver.
Eller hur?
Sororum amor fortissimus est...:-)

I lördags kväll hade jag kul. Riktigt kul.
Men jag hörde oxå nåt som gjorde mig lite ledsen.
Nej, inte besviken, bara lite ledsen.
För ett år sedan o innan dess hade det gjort mig j-vligt besviken.
Men så är det inte längre.
Det beror också på någon.
Någon annan o på vad hon sade då.
Men lite ledsen blev jag allt nu...för jag tycker det är väldigt tråkigt.
Något som handlade om 2 mkt stora städer i östra delen av landet och vad som sker o inte sker inom en mkt snar framtid.

Men jag förstår det samtidigt såväl, jag gör ju verkligen det.
Det är därför jag bara är lite ledsen- inte besvikeb.
Och när jag säger att det är tråkigt så ser jag det bara ur min egen snäva och rent egoistiska lilla synvinkel.
Inte ur nån annans perspektiv.

Mmm....Orkar ni fortfarande läsa här tror jag just ni har plöjt igenom en av de mest ostrukturerade texter som bloggarvärlden skådat.
Men gå nu ut och njut av sommarnatten- make love not war- och dröm vackra drömmar allihop.
Det ska i a f jag göra...och jag vet nog om vad... :-)

Hej Hej Soooommmmmaaaarrrrr!
Äntligen!
Sådär ja.
Till slut kom den äntligen, solen och värmen.
Så nu har man spenderat en hel dag körandes gräsklippare i BCB i solskenet...ja ända till bensinen tog slut,  motorn lossnade och maskineriet stannade...

Inte blir det bättre när den där lilla sketna muttern man måste hålla fast på undersidan för att skruva fast skruven som håller motorn bara går att nå med en finger, men vare sig med hylsnycklar eller u-ringnycklar på grund av allt annat som sitter i vägen, och nån kraft att hålla emot med bara fingret när man skruvar finns liksom inte.
Pust o stön.

Hela den här bloggen har väl lite präglats av mina grubblerier kring nån och allehanda våndor i min sinnevärld.
Och visst grubblerierna kommer väl alltid finnas där, drömmarna likaså.
Nån visste ju på Casa sist exakt vad de drömmarna gick ut på...har fortfarande lite svårt att komma över detta...:-)
Nån annan jag bryr mig om tyckte i helgen att jag verkade deprimerad, och visst- lite är det, och har, det väl varit så kanske.
Men allra mest har jag nog varit ledsen för att jag trott att jag gjort nån illa utan att riktigt fatta hur eller varför.

Men kanske är det ändå inte så.
Kanske är det inte alls så eller var därför hon försvann.
Kanske är det så att det jag trodde var någon form av ogilande mest i själva verket handlade om ignorance, om att inte bry sig för att det faktiskt finns så mkt väsentligare saker i livet än mig.

Ja, det är klart att jag vet
Riktigt så dum är jag nog inte.
Det är klart att jag vet hur saker och ting ligger.
Det är klart att jag vet var någon allt som oftast finns när hon är ledig,
Det är inte det.
Men efter det svar jag fick i lördags natt, förvisso inte i särskilt nyktert tillstånd hos någon av oss så- tack ändå.
Hon anar nog inte riktigt hur glad- och lättad-  jag blev över det.
Men de som jag åkte hem med därifrån märkte det nog desto mer.

Mmm.
Ännu en helg är alltså över.
Därmed är semestervecka fyra av fem inledd.
Går snabbt.
Allt för snabbt...
Kunde tänkt mig att vara ledig ett bra tag till faktiskt.
Men det har varit kul ett tag nu.
Rassle var skitkul, Sailet blev det likaså även om inte mkt tydde på det ett tag.

Istället blev hela Sailetplaneringen ett enda långt velande. som började med att MF i fredags i a f bokade in en minibuss hem på natten så vi skulle kunna åka tåg ner på dagen.
Men sen fick ingen tag på Mange på lördagsmorgonen, han hade extraknäckt med taxikörning på natten och vid lördagsfikat var plötsligt ingen mer än jag så sugen på att festa.
Både MM o Mikey sa att de kunde köra, Peter skulle höra med Hanna om de skulle med, och det hela slutade emd att Mange, som i a f oxå var festsugen, avbeställde taxin o vi samlades hos Peter o Hanna för att se Elfsborg-Kalmar på TV.
Det blev en kul match med ett riktigt drömmål av Rasmus...Hmmm knepigt det där.
Glad som fasen över det målet förstås, men 2-2 var ett lagom resultat...hehe.
De flesta övriga hade lite andra åsikter...
Bryr mig inte egentligen, men igår vann Öster. det däremot är väsentligt...

Ja efter fotbollen blev det en liten jongleringsmatch på gräsmattan o plötsligt mådde inte Hannas mage

så bra så det slutade med att det bara var MM, jag, Mikey och Mange kvar som skulle ner på Sailet.
Både Micke och MM erbjöd sig att köra, MM tog hand om det till slut..vilket han mkt förvånad bittert

skulle få ångra några timmar senare...:-)

Iväg till K-na blev det i a f men att hitta p-plats under Sailet är lagom lätt i stan.
Ja, om man nu inte som vissa personer kör rätt in i stan och svänger in på polisens personalparkering...
Smidigt som attan var det hur som...
Och jisses vad vi skrattade,

Betydligt mer fundersam blev chauffören över ett SMS med en "efterlysning" av honom som landade strax

efter ankomsten, men som skulle visa sig få sin förklaring lite senare.

Vi tog i a f sikte på Montmartre- ja inte i Paris men väl pizzerian i hörnet på Drottninggatan alltså- och gjorde våra beställningar.
En Cacciatore till mig en Hawaii till MM, en jag vet inte vad till Mikey och en specialbeställning till Mange som de valde att kalla för Funghi...
I år var det i a f ingen so tog en stor mjölk till pizzan som det var härom året...

Tja sen tog vi sikte på hamnområdet o Sailet, o vandrade igenom där, o sprang på lite folk, bland annat Pitts, Paddan, Nelly o Boss o en del andra typ Fridge, Silken, Hanna o Jonsson samt Manges polare som jag inte riktigt hade koll på förutom Honken.
Vi vandrade i a f vidare bort till hamnkrogen, men upptäckte att i Da Silva-tältet tog de i år betalt o då lade vi ner det projektet snabbt.

Istället blev det tillbaka till den uppbyggda restaurangbyn där vi gick in och köpte öl, lr Mikey valde cola o MM lättöl men i a f.

Det var då vi upptäckte det.
Området var indelat i sex små staketinramade sektioner, separerade med staket och man fick inte ens gå med sin öl mellan dem utan var fånge där man köpt den.
Ja inte med cola heller fick man flytta sig.
I mitten mellan dem var det totalt drickaförbud, och med tanke på att det inte fanns några lediga bord nånstans var detta en av de mer fiaskobetonade Sailet-lösningar jag sett,
Var är förresten de gamla underbara hederliga öltälten där man kunde dansa på borden? :-)

Tja, Mange o MM bestämde sig för att försöka smuggla ut sin dricka o jag gled sakta efter- och kom ut i mittområdet med en öppnad öl i framfickan...
Nu var bara saken den att de övriga försvann o att hitta dem bland allt folk var lagom lätt.
Ungefär lika lätt som att försöka få upp nallen ur fickan, då den råkade ligga under den utsmugglade o dolda ölen som stod öppnad ovanpå nallen...
Nåja till slut lyckades man fibbla upp ölen under skjortan oc få upp nallen o messa dem o det visade sig att vakterna stoppat dem från att lämna det första området.
Så det var bara att försöka smuggla tillbaka sin öl in på det området igen o dricka ur den där...Inga bord dock o ståplats där var pisstråkigt, snällt sagt.

Mange o MM gick när de sen druckit ur en runda o messade sen att de var på området mitt emot.
Jag o Mikey gick dit o hittade dem inte där men frågade några trevliga damer som satt där vid ett bord o de pekade mot utgången o sa att de gått iväg.
Nåja, till slut kom de i a f tillbaka o plötsligt hittade MM ett stort bord med typ 10 platser där bara en liten unge satt o målade, men han försvann illa kvickt.

Så där dök vi snabbt ner och dit inviterade dessutom MM även alla de som satt vid bordet intill.
Det hade kanske sina skäl...och det räddade mycket av kvällen som genast blev bra mycket trevligare.
Åtminstone tror jag att några av oss fyra tyckte det, däribland jag.

Det var väl i det här skedet nånstans som MM bittert började ångra att han körde,.
För plötsligt plockade en av personerna som kommit från bordet intill upp en massa miniatyrflaskor med Jägermeister och skulle bjuda MM på.
Varpå han säger att "Jag kör", och var han besviken så var det nog inget mot vad den personen som planerat alltså väl och skulle bjuda honom blev.
En anings flopp om man säger så...
Och personen som bjöd verkade lika irriterad över detta som när MM förklarade att han köpt langos och slängt den för att det inte gick att äta, och personen då höll på att skaka MM:s armar ur led...

Om alla runt bordet verkligen hade så kul med oss sittande där vet jag verkligen inte, men de flesta var väldigt

glada överhuvudtaget i a f, o för egen del kan jag ju säga att det inte kunnat bli så mkt bättre än det blev.
Absolut inte i Karlskrona i alla fall, för trevligare bordssöllskap är nog svårt att finna. Även om jag inte pratade med alla riktigt.
Och det hade väl delvis sina skäl.
Livat var det oxå när Mange sånär höll på att hamna på Sturkö camping men det är en helt annan historia som påminde om en förvecklingsfars av värsta modell a la Stefan & Krister...

Tja det hann bli en hel del öl under kvällen o efter att ha hittat det där bordet så blev vi kvar där

fram till stängning vid ett-snåret allt medan en del ville att nån skulle "Öppna sin dörr".
Eller hur det nu var...:-)
Någons mammas stora idol var det allt som sjöng i a f...
Vid närmare eftertanke var det väl förresten mest en enda person jag egentligen pratade med, men det

var å andra sidan väldigt trevligt.
Fast det visste jag ju nästan innan att det skulle bli så...

Ja sen var det dags att dra hem men innan vi gick var jag bara tvungen att ställa en liten fråga till nån annan i sällskapet som jag inte velat eller vågat prata med på hela kvällen trots att personen fanns alldeles intill hela kvällen.
Det har blivit så krångligt på slutet- det är bara så...
Men det lilla svar jag fick nu gjorde mig faktiskt så j-kla glad så det finns inte.

Trodde liksom nån var riktigt sur på mig, men är inte helt övertygad om det längre.
Det är som sagt nog snarare så att personen i fråga bara har andra intressen att hinna ta hand m...
And I don't blame her for that- gillar henne precis lika mkt för det, vare sig hon vill det eller inte...
Men det där med känslor och tankar är ju aldrig lätt.
De finns där ju hela tiden.

Tja igår var det söndag o dags att vila ut lite.
Solskenet underlättade dock att komma upp o gå ut en liten runda så man piggnade till, fast det krävdes en hel del vätskeintag.
Lite fotboll mellan EIS och Unnaryd (3-0) hann det också bli liksom en träningsmatch mellan damlaget och P16, som jag har lite svårt att se vitsen med.
2-9 slutade det och det var bättre än jag förväntat mig sett med damlagets ögon.
Speciellt en sån dag...den efter... Haha...

Mmm, idag är det måndag o det har blivit en hel del tid ute i solen. det känns lite här o var på kroppen redan...
Hrrm. Hoppas bara man kan vara i solen imorrn också.
Behövs liksom verkligen, man har ju för 17 inte hunnit bli ett skit solbränd än och det är augusti...
Vi får väl se.
Carpe Diem.
Som sagt var.
Hmmm...och till er som vi träffade på Sailet vill jag i a f bara säga en liten sak om nån av er läser det...
Fasen vad man blir glad av er.
Alltid lika trevliga.
Så är det liksom bara.
Some kind of wonderful.

Fire walk with me...
Trying to find the solution of a big question is sometimes not the easiest thing.
But for some people it's obviously not even a real challenge, they just know the answer anyhow...

Fire walk with me.
Laura Palmer.
Nån jämförde inatt den här bloggen med Twin Peaks.
Som att försöka lösa en liten mystisk gåta med en massa spretande ledtrådar...
Nåja- största skillnaden är väl att den som försökt lösa den här gåtan uppenbarligen funnit dess lösning redan långt innan slutet på¨historien...
Eller det här kanske är slutet?
Eller det kanske kom redan den 10 juli?
Vad vet jag, som vanligt nada...
Fast....det är i så fall inte det slut jag riktigt ville se...
Men det har bi säkert förstått...

Hmm...står att det ska bli supersommar i en vecka nu.
Tja, vet inte om man vågar hoppas än.
Men myggen har i a f vaknat till slut...
Alltid ett säkert sommartecken...
Har varit så mkt löften och tendenser om sol o sommar ända sen midsommar så...
...men lite mer solsken i slutet av semestern kunde säkert göra livet lite lättare.
Åtminstone om allt annat nu inte är riktigt som jag vill..

Ähhhh, vet att lag låter bitter- vet ju att jag inte egentligen har anledning till det, för jag kan inget förvänta mig, jag vet så väl- men...
....there is always hopes and dremas in your life
There really has to be, otherwise...

Gjorde en liten smygstartskoll på Sailet igår.
Inte ens i Kallekrona sken solen när man landade där o det var lite småkallt i blåsten, men sen sprack det upp och var riktigt skönt.
I år har de förlagt handbollen o innebandyn till Sailetområdet i hamnen o det var lite lagom avkoppling att kolla där en stund.


Sprang på Tina, Daniel, Ida o Eskil (6 veckor) oxå, 
Eskil d y hade redan fått prova gräsmattan både på Åvallen o Emmaboda IP för att se var han trivdes bäst.
Ja självklart hade han varit på fotbollsfest också. Det ska ju börjas i tid... :-)
Högerkanten är i a f hans, det var både Daniel o Tina övertygade om...men så har de ju själva spelat där hela livet...

Ett enda jättestort serverings-, mat- o öltältsområde i år vid scenen o hamnen.
Lite annorlunda, men annars är det väl som vanligt.
Fast det ar inte mkt från Aspöfärjan o söderut....ähh kan inte väderstrecken där, men neråt då...
Får bli en ny sväng ner imorgon , hoppas MF får ordning på både minibussbeställningen o folk till den bara... Skulle underlätta att komma hem liksom...
Det ska ju dessutom bli fint väder så det känns riktigt lockande.

Idag är det rätt mkt vilodag.
Casa igår kväll, en trevlig förfest på Södergatan hos MF, men inte lika kul att det regnade när man sen skulle gå till Casa.
Nåja, en välförberedd person hade i a f paraply,¨
Guess who...:-)

Tyvärr blev det lite mindre folk på Casa, även om en hel del kom ut sent när regnet slutade.
Fast Casa är alltid trevligt även om det är klart att jag saknade en del folk där igår.
Fast på nåt sätt, jag saknar dem nästan mer när de finns där...
Hmm rörigt
Men äh, de som förstår, de förstår...o det är väl kanske en del som gör nu..
Jag bjuder ju lite på det.

Haha


Bjuder förresten.
Visst ja.
Nu är det bara Jojje kvar att få sitt pris från musiktävlingen.
Fast inatt fick hon nöja sig med lite sång på hemvägen.
Tyckte det var en fantastisk skönsång när jag Ante o Martin stämde upp i "Ja må hon leva" för dagens 23-åring.
Det var f ö en lång hemfärd.
Tidsmässigt.
Tog till kvart över 2 innan man kom hem...
Mkt på vägen.
Haha...

Hmmm, sorry Lasse Lindqvist....
Nu kommer jag sno lite textrader helt fritt som det passar igen....
I don't think that I can make this.
This is so much more than I can take.
This is the worst cut ever.
Everything goes into a thousand pieces.
Everything goes into a thousand pieces.
I'm damaging this apartment.
So damn you two for making me unable to stop loving you.
I might live in an illusion but I really thought we could change the world.
I don't regret any of this.
I?m so tired of shame, of the pain that I?ve spread, of the ?don?t give up ?cause the good times ahead?.
So damn you for making me unable to stop loving you.

Hmmm...
Jag har nog aldrig blivit så fullkomligt avklädd.
Så totalt helt avklädd naken.
Inte offentligt i  alla fall...
Och, nej jag var inte naken, men...jag blev avklädd inifrån och ut.
Av nån som plötsligt står o säger saker som man lite halvhjärtat försöker förneka, men som man inser att det är lönlöst.
Lönlöst därför att det ju är precis så som det är.
Egentligen.
Fast man inte riktigt velat eller vågat erkänna det.


Och när hon sen inte nöjer sig med det första svaret utan kommer med nya påståenden så rodnar man så förläget att man vet inte vart man ska ta vägen.
Ja, jo, visst är det så.
Visst 17 är det precis just fucking så som hon säger.
Så sant, så sant...

Och visst delvis ger jag ju rätt tydligt sken av en del av det här,.
Men...att nån kunde läsa mig riktigt så mkt...även när det gällde de saker jag aldrig ens sagt eller skrivit- det kändes väldigt....konstigt.
Fast...jag ska inte påstå att jag är särskilt ledsen för det.
Ibland kan det faktiskt kännas rätt bra att veta.
Bra att veta vad folk inser och förstår o inte bara tro att de kanske tror en massa.
Eller...?

Jaja
Everything goes into a thousand pieces...
Och...ärligt talat jag kan inte låta bli att undra lite vad det var som hände.
Varför det bara blev tomt en dag.
Vad det var som fick världen att så plötsligt förändra sig igen för mig.
Eller jag vet ju vad- men inte varför...Jag kan liksom bara inte veta det.
Varken nu eller sen.


Var det nåt jag sa?
Var det nåt jag gjorde?
Eller var det bara min blotta existens i någons värld som blev för jobbig?
Sorry...
Jag vet verkligen inte, men det är inte så kul nu...
Everything goes into a thousand pieces...
Men i morgon är det i a f Sailet...:-)

Ligger redan en del ute från årets Rassle på Youtube
Lite Billie, lite Xiu Xiu, lite Almedal o lite of Montreal i a f.
Det mesta från mobilkameror så det är väl...sådär...


Fast det gamla klippet med den avdäckade killen som skjutsas omkring på en kärra på festivalen utan  att vakna är förstås em rysare...:-)

Augusti. Känns konstigt att inte ens ha ett Rassle kvar att se fram emot.
Så har det inte varit sen Hultsfred snodde Rassles junihelg i mitten på 90-talet.
Nåja, Det är casa imorrn och i helgen får det liksom bara bli Sailet...kanske en sväng ner i morrn emd  förresten om det är fint.

Hmmm hoppas det är täta väggar här...
Annars kanske grannarna snart börjar undra.
Det är fortfarande Shout Out louds i mediaspelaren, och det är det hela nåtterna.
Ja ibland tar ju skivan slut o man somnar, men när man vaknar till får man ju gå upp och sätta på den  igen...
Det hände väl en 3-4 gånger inatt...

Powerbits.
Skitskumt.
Rasslevandrarkollega Tappen hävdade att det var ett bra nedladdningsställe men jag har inte nått så  långt än.
Alltså...seeda hit och leecha dit...vad är det för fel på ladda upp o ladda ner???
Fast...jag kommer inte ens in.
Först fick man regga sig  när det var klart fick man veta att man sen var tvungen att invänta ett mail  som de hade skickat för att kunna logga in.
Det är bara ett problem...jag har reggat mig o det stod att det hade lyckats men har inte fått nåt  mail än (den där tomma mailboxen går mig alltid på nerverna...),'
Hur fasen loggar man då in?
Stöööönnnn...

Hmmm...tänkte ta en fika på Askelyckan idag...
Men inga lediga bord ute o en kö som inte var av denna världen...så fikat ersattes av en korv på  Barks. Nerköp liksom...
En tio år gammal skiva kostar förresten 189 spänn på Åhlens.
Och så undrar de varför folk inte köper skivor utan laddar ner...
Jaja.
Inte mkt att köpa heller, men Dressmann fick lite intäkter från mig i af innan det var dags att dra  hem igen...

There obviously are thinga that just not were supposed to be.
Not the way one wanted, not the way one were dreaming of anyway
If you really like something...you somehow want to get it, or at least get a small part of it
But how on earth do you get it at all,..
Just wait and hope it someday will drop down in front of your feet?
Or maybe trying to give the fate some help by acting?
But when you're acting too much, you suddenly just get even a longer distance away from it instead
Don't know what to say, don't know what to do- but it has all become a mess for sure-  and i really  can't find a good solution
I should have known when the bells rang for me that day...
SOL förstås...

Augusti...
Halva semestern har redan gått
Hard rain...
Nu är det bara aommaren man väntar på...och väntar...och väntar...
Nej, jag väntar faktiskt på en sak till
Jag väntar på en liiiiiten sak till väldigt mycket
Eller längtar...
Fast för varje dag som går inser jag väl allt mer att jag lär få vänta förgäves.

Det fanns en tid not long ago när saker var annorlunda
Mär två dagar var en lång tid, när en halv vecka var skrämmande länge och när en hel tom vecka var en  evighet...
Nu är det tre veckor nånting som känns lika långa som avståndet till ett helt annat liv.'
Will anything ever be different again?
I don't know, I just can keep upt he hope for it to happen...someday...maybe...
Without hope there's no life...

And I don't want to wake up knowing I don't have a future...