amomentlateriburstintofire

Mmm...Rassle var en j-kligt rolig fest på många sätt.
Men när det är över och därmed vardag igen, då...
Gillar det inte riktigt.
För då kommer alla tankarna och alla de dystra funderingarna igen.
Allt det där som man med små korta undantag lyckades förtränga när det fanns annat kul som upptog ens tillvaro.
Till exempel fyra dagars fest på Rassles ängar...
But still life goes on...

Det är inte lätt.
Det är verkligen inte alltid så lätt.
Ville bara säga det, sen om nån förstår eller inte det kan egentligen kvitta.
Eller- det gö det ju inte...
Menmen
Jag vet i alla fall vad jag känner...

Fotboll.
Har faktiskt lyckats rätt bra med att inte tänka på fotboll i sommar.
Kändes mästan nödvändigt när allt som jag förknippade med den sport jag älskar bara var tråkigt.
Förluster, skador, besvikelser...
Nåja.

Jag har aldrig gillat Kalmar FF och kommer aldrig att göra det.
Lika fullt besökte man Fredriksskans igår och det var lyckat för Kalmar förlorade...
Hehe.


Nej, skämt åsido, men har varit där 2 ggr i år och kalmar har förlorat bådä.
fast igår tyckte jag de var rätt bra o skapade mkt.
Varpå de sågas helt i tidningarna.
Men det är väl så, journalister har väl aldrig varit särskilt nyanserade, det finns bara himmel eller

helvete o istället för att verkligen skildra vad som utspelat sig på planen så färgas texterna

istället helt av deras eget humör, glädje eller besvikelse över vinst eller förlust....

Sprang för övrigt på Malin Elm utabför arenan o det gjorde mig glad.
Var länge sen jag såg henne, typ när hon hade möhippa på Broakulla marknad ifjol eller nåt.
Hon såg dock rätt förundrad ut när jag sa att jag inte alls gillade Kalmar FF...
Men hon såg betydligt gladare ut när jag sen förklarade för henne att jag lik förbannat åkte dit för   att jag ville kolla på hennes tre brorsöner som ju envisas med att spela just där...:-)
De är bra allihop. På många sätt.
Tro fasen det är tufft för David att ersätta Ari, men det mest glädjande är att se att de alla tre är  väldigt vårdade i sitt passningsspel. Bra skola, Johansfors IF...
Mmmm, synd bara att de alla valde "fel" klubb....och att resten av det där laget knappt kan slå en passning till rätt adress...

När speakern sa att matchen i Halmstad skjutits upp 2 ggr och att det var osäkert om det blev spel var

det inte utan att man tyckte lite synd om Mikey.
Åka till Halmstad för att få se sitt Gais o sen ingen match...
Fast det blev det ju till slut, och så när seger oxå t o m...

Hmmm...har inte fått bort Shout Out Louds ur mediaspelaren sedan Rassle.
Har inte ens försökt.
Har inte velat försöka...
Tycker fortfarande de är så grymt bra.
Däremot skiftar favoritlåt på plattan emellanåt.
Just ni är det, som rubriken antyder, "Don't get ypur self involved".

Hmmm...det är kanske en sanning det också.
Det vore säkert lättare om man klarade av att hålla sig borta rån allt och alla.
Inte minst i tankevärlden.
Åtminstone  känslömässigt.
Fast sorry- jag fixar liksom inte det....

Så har man då vaknat...
Mina ömmande o stela vader tyckte dock inte alls det var dags att stiga upp redan vid tolv på morgonen utan gjorde sitt bästa för att förhindra varje form av steg bort från sängen...
...men till slut tog man sig ner till Amigo för lite frukost med Jägarbiff o svampsås...

Så nu börjar man vakna till liv igen...
Lik förbannat närmast chockad.
Med ålderns rätt- man har ju passerat 20...- har man  ju konstaterat att det där med fest i 2 dagar funkar inte längre.
Varpå man efter fyra dagars Rassle inte alls känner sig särskilt sliten.
Märkligt, men man får väl se i veckan.
Skönt att man har semester...

Mmm
Hey now hey now Don't dream it's over....
(Crowded House)

Jo....nu är den alltså över för den här gången.
Den som Håkan kallat för den sista indiefestivalen...
Fast....det känns lite som en lek med ord.
Independent, tja som sagt vad är oberoende idag när Myspace och nedlaggningar från nätet finns o gör att inget är särskilt independent...
En festival med den senaste nya (svenska) musiken blir så bra, indie eller inte.

Och som han sa att nästa år kommer det att bli ett koncept som de flesta kommer att gilla mer.

Mmm.
Fast man undrade ju lite när tjejen i Rough Bunnies förkunnade att de redan var bokade för nästa år också, Fast då som luffarband (?!?)

Ja, efter fikat på fenix igår och lite mikrovärmd kycklingpasta så dök då vandringskollega Tappen upp från grannhuset och det var dags att trava den låååååånga vägen igen.
Den som varje dag lett till ängarna på Rasslebygd.
Näst sista vandringen för i år.
Bara en sån sak.

Nu var det varmt o soligt o lagom svettigt när man drog.
Ringde MM oxå men han ville avvakta. Han försökte desperat lärä sig hur den nya telefonen funkade (o som han sen sånär bytt bort mot Hanna F:s gamla rosa...)
Vi nådde fram till festivalområdet lagom för att lyssna på CK, som tja, var bättre än Las Palmas, mer underhållande på scenen men...tja hans envetna försäljning av tröjor o skivor på området lär man nog minnas mer än spelningen.

Missade sen det mesta av nästa band O'Holics då jag var mer intresserad och i behov av att testa faciliteterna på stället, och möttes sen av en gapskrattande Tappen som fått samtal från Jensa alias Wigan-Viktor som förkunnat att han nu var en kändis o inte visste hur han skulle hantera sitt nyvunna kändisskap..,att han var med i tidningen och Tappen undrade då vad han gjort. "Jo vi är omnämnda i Rydströms blogg på nätet" hade killen svarat...
J-vla merit då (även Zoran uttryckte detta som en stor merit senare på kvällen o visade en bild på 2 halvknackiga fotbollsspelare i mobilen...Henrik Cipra o Zoran Rydström lr hur det nu var...:-)
Jaja, nu är ni omnämnda i min blogg oxå. Bara en sån sak...
Haha

Tja, sen var det då Rough Bunnies på Ängen och mmm, jag tycker det är ett helt okej band.
Lite lagom glad popmusik som behövs en lördagseftermiddag efter tre dagars Rassle.
Mest confused blev man dock när en av tjejerna i malmäbandet plötsligt började snacka om

tisdagsdanserna i Bredasjön i Holmsjö. Vet fortfarande inte hur fasen hon känner till dessa kulthistorier...
Men nyfiken blev jag allt.

Sen var det då dags för nånting nytt eller inte alls.
Ett nytt Malmöband.
Fast egentligen första gången nånsin som ett band från Emmaboda spelat på Rassle.
Archie Bell är ju inte direkt obekanta här längre efter alla spelningar på Bodegan o Horace sista året, men jag ska erkänna att dessa inte inspiretat mig så mkt.
Tycker dock faktiskt det här var bra mkt bättre än innan.
Tyvärr blir alltid SMK-musik lite enformigt.
En sångare hade definitivt kunnat göra att ljudslingorna lyft iväg, för det är som sagt bra mkt bättre än mkt av det andra blippbloppandet som varit på Rassle i år.
Sen att en sångare kanske skulle förstöra hela grejen med bandet för dem är en annan sak.
Det är dock inte mitt problem...

Nåväl efter dem var det dags för Dubbelorganisterna på stora scenen.
Kan väl säga att det inte var det mest engagerande man hört.
Roligast var när plötsligt den äldre av de båda musikerna plötsligt lämnade scenen för att han måste ta en rökpaus....
Vissa hade dock stenkoll.
Peter förkunnade att det där var ju minsann legenden Bosse Hansson och att Peters farsa minsann hade en vinylplatta med honom hemma, allt medan broder Tappen stirrade förundrat...

Nånstans i denna veva anslöt även MM och han hade tagit med sig sin namne från grannlägenheten som

taktiskt nog tagit med sig en filt....hade ju inte varit fel att få dyka ner på marken lite som på torsdagen innan allt regn....fråga bara mina vader idag...
När jag påpekade att MM nu missat Archie Bell svarade han lugnt att "ja, det var just det som var meningen"...

Även Kenta anslöt här nånstans även om han kommit till festivalen långt tidigare.
Kenta som för övrigt var försedd med två olika kameror, kaffe, vin, öl och whisky...Det gäller att vara rustad för festival...
Tallen hade redan gjort ett snabbt Archie bell-besök men skulle sen hem o käka middag....i typ tre timmar...
Enda livstecknet under den tiden var att tappen fick SMS om att West Ham vunnit...
Lagom till Archie hade även mellanbrodern i 69:an, Peter, som sagt kommit upp, men han förkunnade snabbt att han skulle ta det lite lugnt för han skulle ju jobba...på måndag...
Tappen var dock inte helt missnöjd em detta.
Idag lyckades han nämligen få sno några öl från Peter...från Sanna gick det däremot som vanlgt sämre och det muttrades nåt från Tappen med ett leende om att syrran var hopplös och att hon alltid var så j-vla arg o tjurig...

Apropå nåt annat.
Mötte Bålan mellan två av spelningarna och sällan har man fått sig ett sånt gott skratt.
Han berättade att han varit ute och tagit en joggingtur i onsdags kväll och då sprungit upp till området.
Väl där och lagom svettig hade han sprungit fram till entrén och frågat om det inte gick bra att få ett band så han kunde komma in och springa lite mellan de båda scenerna...
Vakten i entrén hade bara skakat på huvudet åt stollen, djupt suckande över denne medelålders joggare, och sen förklarat att "nej, du måste som alla andra köpa biljett om du sk in",,,
Då böjer sig Bålan ner, drar fram ett papper ur ena strumpan(!) vecklar upp en biljett (!) och frågar lugnt vakten om det går bra med den där så han kan få sitt band...
Den där entrévakten har nog inte hämtat sig än, och Bålan berättade att vakten glott o glott och vänt o vridit på den där biljetten men till slut konstaterat att jo, den var ju riktig...
Ja, den synen hade man gärna sett... (Och för er som inte vet så är Bålan en av de verkliga veteranerna på Rassle som varit där i alla år)

Tja sen dök även Hanna F upp på Ängen o ville byta telefon med Magnus, men hon fick varken telefon lr drinkar den här gången.
Vet inte var generositeten gentemot henne tagit vägen hos honom senaset veckan...:-)
Men man måste säga en sak om Hanna, hon har väldigt god musiksmak.
När hon står där o räknar upp Timo Räisänen, Billie The Vision o Shout Out Louds som det bästa på festivalenkan jag bara hålla med henne hela vägen.
Fasen, hon kan ju inte bara spela fotboll, hon har ju god smak också...

Sen gick vi ner för att lyssna på Konki Duet men nu kom det nån rätt trist grej som vi inte brydde oss så mkt om.
Istället tillbaka för att lyssna på Xiu Xiu via det dagliga besöket hos Pastamannen.
Och det var en minst sagt märklig konsert. En helt urflippad inledning innan man plötsligt drar igång en Joy Division-cover och det blir riktigt bra tryck i publiken...varpå man sen flippar ur igen på scenen och ähhh...synd de inte spelade musik lite oftare...de kunde när de ville.

Och nu...nu var det dags för det man sett fram emot mest under hela festivalen.
Shout Out Louds (som även snurrar i mediaspelaren nu med Impossible).
Med sedvanlig Håkan-logik skulle alltså det i Sverige största av alla banden för närvarande (ihop med Timo) spela i Skogen...
Plötsligt var där totalt smockfullt till och med långt bakom mixerborden och man såg fram emot en lysande konsert.
men...
Alltså allt var riktigt bra utom en enda liiiten väsentlig detalj.
Teknikerna sumpade hela j-kla konserten när det gällde ljudet som inte alls gick igenom som det skulle.
Riktigt trist,
Bra musik, bra låtar, bra stämning, mkt folk annars, men som sagt....det kunde blivit en ännu större behållning om man bara fixat ljudet.
Impossible. Kan ju nästan börja gråta när den spelas.
Nånting impossible fanns nog alldeles för nära just då på konserten för att inte tänka på det.
Hur som SOL är riktigt j-kla bra nu.

På Ängen hade man sen Oneida och där var inte tillnärmelsevis så mkt folk, och det var heller inget band man kommer att ha nåt bestående minne av tvärtom.
Vi koncentrerade oss mer på en schackspelande snubbe i tältet bakom.
Tappen hade frågat hur det gick o han sa att han bara förlorat 2 av cirka 200 matcher där.
Ena gången var han för full o den andra gjorde han ett misstag...
Varpå han sen skulle byta skiva och drog fram en CD-väska med typ 500 skivor i...I ett tält på en festival???!!
Fast visst är det en speciell festival. I fredags kväll hade ett av de största banden, Spiritualized en spelning. Igår morse skulle Jason sen köras till flyget i Danmark...men när de skulle köra ner honom förkunnade han bara att- "näe jag skiter i flyget jag stannar kvar här på festivalen istället"...

Skymningen föll nu över Rassle och nere i skogen hade tyska Welle;Erdballe tagit plats på scenen.det var en intressant spelning.
MM slog dövörat till snabbt efter 2-3 låtar och drog med Tappen o Tallen till baren för det här uppskattades inte alls, medan jag Kenta o Magnus F tyckte det var riktigt bra.
Det här var en positiv överraskning då jag aldrig lyssnat på dem innan.
Visserligen hade oskar i Horace i Baren i onsdags sagt att det skulle vara festivalens höjdpunkt men ändå.
Mmm, gillade mkt av synthmusiken a la Page o Wolfsheim och det här var definitivt okej.
Dessutom tror jag de gjorde festivalens längsta spelning, dock kanske lite för lång t o m.

Hann sen precis upp till ängen där Dinosaur Jr spelade.
De som lanserats som den stora grejen. indielegenderna själva.
Och visst det var slamrig rockmusik och bitvis var det skitbra, men bitvis lär det som ljudteknikerna borde ryckt ut och de verkade inte heller alltid veta riktigt vad de skulle lira.
Så festivalens höjdpunkt?
Nej inte för mig.

Avslutade med en sväng ner i skogen där The Mary Onettes spelade, och jag måste säga att det var däremot en positiv överraskning som jag gärna hör mer av.
Tja, sen kom regnet igen och när sista numret drog igång o inte lät som nån höjdare skulle man se om nån ville med hem.
Men inte.
Alla hade visst redan bara dragit utan att säga ett pip.
Det är väl sånt som kallas för schyssta vänner...
Haha

Så det blev att ensam för sista gången gå längs Emmabodas regnvåta gator den låååååånga vandringen ner till andra änden av stan där man klockade in vid strax efter 2 till en väntande säng...
Kändes faktiskt rätt symtomatiskt när man gick där o funderade,
Både regnet, den långa vandringen o den tomma ensamheten...

Tja, Rassle är över för i år och jag saknar det faktiskt lite redan.
Har haft skitkul mesta tiden och det beror förstås på vilka som funnits runt om, inte minst när det varit band som inte varit så kul.
Tycker även jag lyckats bra att hålla mig undan från det jag lovade mig själv att försöka låta bli,

Nånstans måste man låta folk ha sitt eget liv utan att man interfererar allting för dem...
Men de är lika uppskattade för det...
...och okej ett litet undantag då i ett fall igår men det var inte så mkt beroende på mig i a f.
Och tack än en gång för att vissa ändå finns där.

En snabb Rasslesummering av vad som varit bäst då
1) Timo Räisänen
2) Shout Out Louds (kunde oxå varit etta med bra ljud)
3) Billie The Vision
4) I'm From Barcelona
5) Almedal
6) The Mary Onettes

Tja snart ny vecka och vad ska nu hända. Dags att vila?
Så mkt värme o sol tycks det inte bli nu heller....
Suck
inte ens kommit till kusten än i sommar.
Sinnessjukt.
Nåja, kanske blir det väl Casa på torsdag igen, sen blir det väl i a f Sailet till helgen det är ju liksom bara en trevlig tradition man inte gärna missar.

Vad säga mer...
Hmm en liten hälsning kanske till Magna soror
Hehe
Det gör mig faktiskt glad att se er båda.
Det gör det verkligen.
Sororum amor fortissimus est
I sin vackraste mening
Men det är väl som man brukar säga
Nullus est locus domestica sede jucundior
Sen finns det ju nån annan också som betyder mest.
Och tja, det är som det är med det
Like to see you smile anyway

Tja,,,,dags att börja ladda för Rassle 2008 så sakteliga kanske.:-)
Och preparera sig för ännu ett antal lååånga vandringar...
hehe
Ähh nu avslutar vi med lite allsång...

I don't want to feel like I don't have a future.
I don't want to feel like it's an end of a summer.
Let's not fall back to sleep like we used to.
I don't want to wake up knowing I don't have a future.
Impossible. Your love is something I cannot remember.
;-)

Don't come up to me
and say you like it
It's better if you say you hate it,
that's the truth exactly

Sometimes you really wonder which is the worst.
Feeling someone special's hate or feeling someone special's ignorance.
I really don't know.
I really don't know.
Things could be much easier anyway.
Feeling someone special's love is a dream
feeling someone special's appreciation is a hope
but when those feelings aren't there
and you don't know which is the worst
feeling someone special's hate
or feeling someone special's ignorance.
Hmm...just thinking a lot in general and definitely not blaming anyone in special.
No not at all.
Cause there is noone or nothing to be blamed
Nothing but my own weird crazy feelings.
It's as simple as that
It's just that it feels so...empty.

Mmm sista dagen i dag.
The last day of Emmaboda eller Rasslebygd som Indiefestival enligt Håkan.
Fast när vi lämnade i natt sa han att alla skulle gilla nästa års koncept bättre
Jaha????
Tre dagar nu o är faktiskt mindre sliten idag än igår trots mer dryck- eller tack vare?.
Känns otroligt.
Lika otroligt känns det inte att det kom ännu en regnskur nyss.
Som tur var hade vi tak över oss på fenix då...

Men för att backa lite så var det ju Day 3 igår.
Och det var ett bättre program än Dag 2 i a f.
Fast det började lite sådär.
Fick ett SMS från granne Tappen som skrev att det var dags att gå...
Varpå det small till utav bara h-e när man satt framför datorn i skrev och världens smäll kom inne från TV:n och vadå åskväder modell värre.
Grannen hade dock oxå insett detta i tid och åskvädret inväntades innan den lååååånga vandringen inleddes.

Väl framme kom det mer regn mer åska, Langosvagnens lilla tak blev räddninegn flera gånger om...

Snart kanske de tycker vi borde köpa nåt där oxå...

Kom som planerat lagom till Almedals spelning och den var klart bra, emn tyvärr var det mitt under

värsta regnet så det blev aldrig den där riktiga stämningen. För lite dryck än gjorde väl oxå sitt till...
Regnet förstörde oxå en del annat.
Inte minst möjligheten att lägga sig i gräset o slappa framför scenen som är en del av rassle, att  bara finnas där o lyssna lite o snacka skit o inte koncentrera sig så mkt på allt o alla som spelar  typ.

Look Look kändes som det kvittade och hamnade mitt i en åskskur så vi valde Langosvagnen igen...
Nån som dock var där konstaterade nöjt att det var så bedrövligt det kunde men att åskan tack o lov avbrutit deras spelning...
Tillbaks på Ängen så äntrade Ida Haria scenen och norsksvenskan gjorde en riktigt bra spelning med sina "Trallar".
Klart bra, och till slut kom även Timo plötsligt upp på scenen och körde sista numret med henne.
Belgiska The Tellers lirade i skogen och man kunde snabbt konstatera att den här dagen var det  faktiskt musik även i Skogen. ett helt okej band, lite lagom avskalat.
Sen kom då Familjen från Hässleholm och det var väl så där. Eller som Tappen konstaterade att ska de  ha sån här musik så varför bokar de inte SMK som ju ändå är kungarna där, men en del låtar var helt  okej i a f.

Nu var det riktigt bra artister hela tiden, Kristian Anttila var näste man i Skogen, och även om han inte överraskade på nåt sätt är det här en behaglig musik som i mina ögon passar kanon på Rassle (De sägs at Kristian ska lira på Indiedagis på Rassles camping imorgon söndag..?)
Och sen kom då kvällens kung, Timo.
Helt klart det man sett fram emot mest den här dagen och för mig blev det oxå dagens höjdpunkt.
Man kunde t o m stå ut med att det kom en regnskur mitt i spelningen innan han med vädergudarnas  åkallande o hjälp sjöng bort regnet.
Inte ens ett strömavbrott ställde till det, Timo gick in o lirade akustiskt i väntan på strömmen så han kunde dra igäng "Let's kill ourselves a son" som är en grymt bra låt.

Tja, det här var klart kvällens höjdarspelning så Ex-Girl därefter kändes lite avslaget.
Eller, det var väl okej men inte min musik alls.
Tallen anlände en stund innan med det trista beskedet att Teenagers inte kommit.
Thomas Klaesson hade varit nere i Danmark o skulle hämta dem vid flyget men bandet dök aldrig upp...
Synd. det var som sagt oxå nåt man såg fram emot annars.
I denna veva hade även mellanbroder Karlsson vaknat efter allt slit på glasverket o anslöt i församlingen till Tappens glädje.
Han konstaterade nöjt att nu kommer ölreserven efter att Silken tvärnekat honom att få en öl av henne  men besvikelsen blev lika stor när lillebror anlände- ingen öl därifrån heller.
Dålig pli på småsyskonen tydligen...:-)

Sen var det då det som var mest hypat inför dagen nämligen Spiritualized i acoustic version.
Och visst det var j-kligt vackert...men på en festival klockan 10 på fredagkvällen kanske det behövs lite mer röj, och det var rätt tunnsått med publik om man jämför med när Timo spelade.
Dock dök en bekant figur plötsligt upp vandrandes nere från campingen!?!
En avdankad gammal fotbollstränare, som bara har fem år till 40, smög plötsligt upp o undrade om det var detta som var festival?
Haha, gott att du kom till slut.
Han fick även en liten guidning i Rassledjungeln....så han visste vart han skulle ta vägen vid

nödbehov
Haha

Tja, sen kom alltså inte Teenagers så jag MM Tappen o Tallen tog plats i baren istället och det var faktiskt j-kligt kul där.
Eller som han sa Tappen lr om det var Tallen om MM;
"Du måste vara den första tränare som fått sparken för att det gått för bra för laget..."
Hehe.
Ja jösses vilka diskussioner det blev...
Tappen vägrade helt lyssna när vi försökte förklara för honom hur jäkla bra hans syster kunde varit i fotboll och MM bestämt hävdade att hon kunde spelat i landslaget medan Tappen bara hävdade att hon var kass...:-)
Sann syskonkärlek...
Föredrar dock varianten av att se tattoed lillasyster o storasyster tillsammans framför Timo. Sånt värmer.

Tja, ut och titta på Black Angels som skulle vara en av huvudattraktionerna, men deras monotona ljudmatta skickade oss istället snabbt tillbaka till baren igen...
Tja, sen sa nån plötsligt att klockan typ var en bit över halv två o det var väl dags att tänka på

refrängen för dag 2.
Och en lååååååång vandring hemåt.
Bland annat i sällskap med en barfotaklädd man som skulle sälja olja till Tappen...
Och sen hem.

Alltså...tre dagar nu och... måste bara säga det men det här är skitkul fortfarande...
Och jag håller mig på behörigt avstånd från. Eller försöker i a f...:-)
Ähhh, det är inte så allvarligt menat, mest för att ha nåt att skriva kanske...
Men visst, det finns en del saker man aldrig kommer att glömma i det här livet.
Aldrig, aldrig nånsin, så när de är på fem meters avstånd är det svårt att inte le lite för sig själv

inombords i a f...

Ikväll är det Shout Out Louds och det ser jag riktigt grymt fram emot, liksom dinoaurierna.
Inte alltför mkt regn till bara så kan det kanske bli en bra avslutning på 20 års med Rassle.
Men det ger sig väl.
Tonight I have to leave it...
Eller som nån ju sa- det löser sig alltid till slut- det har det ju alltid gjort hittills.
I don't wanna feel like I don't have a future...
Impossible...
Mmm...I'm still dreaming...:-)
Och Impossible är världens bästa låt just nu...

Mmmm
Två dagar kvar o man börjar redan bli lite småsliten...
Hehe.

Kom dit efter första bandet igår för jag ville se Utah Rangers men blev inte så där imponerad.
Tyckte ändå de lät rätt okej på skivan.
Sen fortsatte denna dag med You/Me, en tjej som glatt förkunnade att det var hennes sjunde Rassle, men

det första på scenen och tja, det var ändå hyfsat.

Det kan man inte riktigt sägas om Las Palmas.
Denna märkliga rapparkonstellation producerade en sån sanslös dynga så jag vet inte vad.
Åsså står stora delar i den förvisso rätt lilla publiken o sjunger med i texterna.
Hmmm....I'm a weirdo I don't belong here.
Ibland undrar man verkligen...
Mmm gårdagens Rassle var i a f väldigt speciellt om amn säger så. Några klart bra men också en

experementiell dynga utan dess like.
Nog fasen finns det många mindre svenska band spm gjort det fasen så mkt bättre än en del av det som

bjöds i skogen i a f.

Black Belts bjöd på lite tyngre musik och var ett av få band som kändes okej i skogen.
Tjejgruppen Besties var en alldeles lagomn eftermiddagspop för att ligga o slappa på Ängen o snacka

lite skit över en öl med en ändå behaglig musik bakom sig.
Lite mer engagerat var det med Miss Li i skogen som bjöd på lite jazzbluesinspirerad popmusik och med

en ordentlig personlighet med känsla  på scenen i sångerskan "Miss i".
Detektivbyrån däremot kändes mest meningslöst blippbloppande...SMK är bättre...herregud hur mkt

blippbloppande är det egentligen på denna indiefestival...

Men priset tog ändå ungerska A hawk and a hacksaw ett band skapat av en Neuttral Milk Hotel-medlem som

flyttat till Ungern och gärna kunde stannat där, för denna totalt emningslsöa fiolspelarmusik tog nog

priset.
Så totalt meningslöst o fel i tillvaron  och efter fyra låtar gick jag Tallen och Tappen tillbaka till

Ängensceenen. tystnaden där var netydligt mer tilltalande...
Detta i väntan på att I'm From Barcelona skulle äntra scenen och när de bara fått klart med ljudet så

blev det en sedvanligt glad spelning från smålänningarna, och där det också började komma mer folk på

plats i publiken.
Efter att ha blivit på lite gott humör av dem släcktes dock snabbt alla förhoppningar när Räubehöhle

drog igång med tysk dockteater i skogen. detta varvat med en studsande docka och tunga synthriff, men

alltså.
Om sån här skit är vad man lyckas boka till Emmaboda numera vill man nog inte veta vad det är för band

som har ratats...
Desto bättre var å andra sidan Of Montreal, men deras spelning stördes tyvärr av en de ljudproblem. Nu

hade också folket börjat lämna tälten och det började bli lite rörelse framför scenen, o lite

Rasslekänsla även om många förvann innan spelningen var slut. Däribland Tallen som avverkade ett 24

minuter långt mobilsamtal med regeringen...
Au Revoir Simone lämnades sen åt sitt öde och till tonerna av norska 120 Days var det dags att lämna

Rassle dag 2.

Två dagar kvar o det behövs vila...
Tja, nu är det så dag 3 då och vad ser man fram emot idag då?
1) Timo Räisänen
2) Almedal
3) Spiritualized
4) Teenagers
5) Kristian Anttila

Hemsk trängsel idag på Emmagården får väl se hur det är på Fenix imorgon.
En sväng på Amigo med MM oxå och nu får man väl börja göra sig redo.
Får väl se om grannen har vaknat än o ska med upp.
(H-lvete vad det åskar)
Almedal halv fyra bör ju inte missas i a f...
Grannen blev för övrigt riktigt j-vla ställd igår kväll när en för honom totalt okänd kille kom fram

och hojtade nåt om att det var en j-vligt snygg stagedive han gjort -98 på Rassle...
Den stackars grannen bara glodde och fattade ingenting. Förvisso en stagedive som hamnade i tidningen

då men ändå...vem fasen minns det nu.
Till slut kunde killen dock inte hålla sig och några meter bakom grannen stod en skrattande tjej som

killen nyss pratat med o som tillika var grannens lillasysters kompis o  som berättat allt om

stagediven och nu förmodligen hade skitkul åt min stackars grannes bekymmer.
Undrar just vad hon an förvänta sig framöver- hämnden är ljuv sägs det ju......:-)

Tja det ser i a f ut som ett klart bättre Rassleprogram idag än igår då B<rceolona och Of Montreal

egentligen var det enda riktigt intressanta.
I alla fall bland banden.
Det som verklien är av intresse i övrigt, det finns där ju allt som oftast.
Men tja jag lyckades i alla fall hålla ett visst avstånd om inte så stort....men jag hoppas det var

tillräckligt....det är fasen inte lätt när man inte vuill det.
Jaja, det om det,
Åskan har tystnat så snart knackar väl grannen på och det är dags för ännu en låååååång vandring till

Rassles ängar.
Dag 3 here we come.

Jaha så var det igång igen då.
Sista gåmgen sägs det.:-(
Kanske det, samtidigt har Håkan sagt det varenda år sen nån gång kring typ-93 så vi får väl se om han

till slut får rätt som han alltid hävdat...

Ibland undrar man nästan om det vilar nån förbannelse över när man anländer.
Efter att ha travat den minst sagt låååånga vägen dit (varför kan dem inte ha festivalen på vår

innergård istället) så konstaterade man nöjt att förra årets timslånga köande var borta.
Visserligen hade första bandet nästan lirat klart men ändå.
Men så, när det bara är två man kvar före i kön- vad händer?
Jo då ballar streckkodsläsaren ur och de som sköter insläppet försvinner iväg med den.

Plötsligt börjar kön åter igen likna förra årets och man inser hur många andra saker man skulle kunna

göra än att stå otåligt stampande i en seg kö som inet rör sig.
Nåväl till slut fick de ihop den och man kunde komma in, varpå de i baren hittat det fantastiska

inträdessystemet a la Sailet härom året- betala en tia och gå in, men går du ut till tälten lr för att

käka o sen ska in igen får du betala en tia till varje gång...
Kanske var det därför knappt en käft gick in  barområdet o kollade på banden under hela kvällen.
Ja, med ett stort undantag förstås...

Nåja, 80-talssynthdisco från Växjö har man nog aldrig upplevt på Rasslebygd men Effetes förde mest

tankarna till de tider då Scotch o andra eurodiscosynth-band hade sin storhetstid.
Fast bandledarens kommentarer var riktigt sköna.
Nåja, bristen på publik gjorde att kön till baren var noll och ingen så det gick i a f snabbt att

beställa.
Sen var det Mixtapes And Cellmates tur och deras spelning kantades mest av enormt tekniskt strul med

ljudet.
I övrigt kändes de lite sådär, inte på nåt sätt dåliga, men ingenting man lär minnas efter festivalen.
Korta spelningar=långa pauser innan nästa band- så pastamannen fick ett besök av mig o Kenta.

Intressant med en försäljare som vill ha "siebzig kronen".
Tjena mors, ska man behöva kunna tyska med för att gå på Rassle...:-)

Ja sen skulle man betala en sån där tia igen då, men Mia kom till undsättning och räddade mig från

denna oöverstigliga kostnad.
Alltså barområdet har 2 problem.
Det ena var inträdet det andra att man inte får ta med sin öl in. Vilket får till följd att alla

väntar utanför barområdet i det längsta.
När vi kom tillbaka hittade vi i a f Tappen o Tallen som just bytt sida om staketet när det nu var

dags för Billie The Vision och det var de inte ensamma om...
För om de andra banden hade typ 50-100 pers inne så var det nu helt j-vla smockfullt inne på

barområdet o det kändes som alla plötsligt gått in.

Inte så konstigt...men det känns kanske som att Billie är lite för stora för att lira därinne.
Fast det är klart, utan dem hade inte förfesten lockat in särskilt många heller.
Pablo Diablo.
Nu var det rejält tryck därinne och allsång i publiken, och säga vad man vill men det är ett in i

helsikes bra "få en på så gott humör-band", och nu blev det också en spelning värd namnet även 

längdmässigt.
Kändes nästan lite tomt bara när det var slut o dags att gå hela den j-vla långa vägen hem dessutom

vetandes att ett av festivalens bästa band redan spelat.

Men det finns räddare i nöden.
Tappen skulle hem till Nybro för att ta emot besök på förmiddagen o hade bokat en arbetskamrat som

chaufför hem på natten o som hade vänligheten att ta omvägen bortåt Tappens föräldrars hus...lr om man

så vill till detta vackra bostadsområde, så gångsträckan blev bara till Tallbacekn + cirka 30 meter

från grinden bort till dörren.
Den tackar vi särskilt för- det lär bli fer låååånga vandringar de kommande dygnen
Apropå det eller inget annat så var det inte bara jag som var där utan fler från samma trakter på

Rassle....men- det känns lite som man kansek ska hålla sig undan där...
Får väl se hur länge jag lyckas klara av det, är ju kanske inte direkt vad jag vill...

Well, well...underbar morgon...inte riktigt.
Först vaknar man vid fyra med halsbränna, sen klockan sju med kramp i ena vaden...
Haha.
nåja en fika på Emmagården med grabbarna grus gjorde ju att man piggnade till lite.
Ingen av de övriga tre hade ens orkat gå på Rassle, men alla hade däremot varit utanför o gnällde nu

över att det var för lite folk- utanför.
Men gå in istället då för h-e....:-)
Nej, visst ja.
Det var visst nån av dem som inte hade råd efter att ödslat alla sina semesterpengar på att bjuda

snygga tjejer (fast i singularform) på drinkar i baren härom helgen...:-)
Nåja, det är ju ett par dagar kvar på Rassle o lön på g så...lördag då?

Mmm idag är det torsdag.
Alias Day 2.
Kanske inte den dag jag allra mest ser fram emot sett tll bandlistan, fär onsdagen hade Billie,

fredagen har Timo o lördagen har både Shout Out Louds och dinosaurierna.

Nån  menade att 64 Revolts som inleder redan vid 14 idag inte får missas så då är det väl så fast jag

vet inte.
Dessutom lirar Utah Rangers direkt efter dem o de vill jag inte missa.
I'm From Barcelona är i a f ikväll av de mer kända banden.
Det man ser fram emot mest idag är
1) Of Montreal
2) Utah Rangers
3) I'm From Barcelona
4) 120 Days
5) The Besties.

Men alltså de band som lirar i skogen denna torsdag kväll är ingen höjdare.
Inte av det lilla man hört av dem på Mysp-sajterna i a f.
Och vad ungerska a hawk and a hacksaw gör där överhuvudtaget fattar jag bara inte.
I övrigt...väldigt mycket blipp-bloppande i år trots att SMK inte ens är med (även om nån av dem var o

kollade igår)
Börjar nästan bli lika mkt synthmusikens revival där som en indiefestival.
Och för mkt udda utländska band i mina ögon.
Hade mkt hellre sett några fler svenska bokningar av hyfsat stora band typ Strip Music och David & The

citizens, eller för den delen David Fridlund som soloartist.
Att få tillbaka Yvonne o Broder Daniel att återuppstå finns väl liksom inte ens att drömma om...:-(
But okey Ängen- soon here I go again...

I fell asleep on the passenger seat.
I dreamed of summer sex with you and you whispered in my ear:
Tonight tonight tonight tonight
I wanna be with you
Tonight tonight tonight tonight
I wanna be with you tonight
Why can?t you leave me tomorrow instead?

The love that I still feel for you just keeps on getting stronger
If I did so completely wrong I'm sorry but I can't regret it
I believed in every word I said
and i wanted so hard to believe
I would like to be your friend
But I'm scared like I can't tell you

I would like to be your friend
would you like to be mine?

Mmm ikväll är det så äntligen dags.
Hoppas för allt i världen det regnat klart för ett tag nu.
I så fall blir det säkert riktigt trevligt men den här sommaren tar amn inget för givet
Nåja det finns ljuspunkter i tillvaron som sagt och Rassle är en av dem och har så varit i snart två

decennier nu.

TPD, Broder Daniel, Yvonne, Melody Club, David & The Citizens, Niccokick, Chandra, Elvert Undergound,

Sideshow Bob, The Ark, Marit Bergman, Strip Music, Vapnet, Sibiria, Billie The Vision, Shout Out

Louds...
...finns ju hur många bra band som helst man sett för första gången där. Glömde förresten Sonic Surf

vars avskedsspelning för tio år sen var bland det grymmaste som setts...
Fasen hela Rasslebygd är ju ett enda stort minnenas televison, men samtidigt alltid nytt o intressant.

Sista indiefestivalen säger han nu Håkan. :-(
Men visst, Alla se där uppkommande indiebanden man lärt sig älska ör allt mer sällsynta...sorgligt
Jaja vi får väl se.
Idag efterfrågade förresten min ölandspassagerare från helgen spelschemet för Rassle.
Det tar sig...:-)

Tja, uppladdningen igår kväll blev en gammal klassiker a la B-hall.
Vädret var närmast perfekt för det, grått blött o regnigt och det bjöds på en hel del "nu tar vi en

lång i väggen" o andra glädjeskapande små saker i tillvaron.
Tänk om man alltid kunde se och känna den glädjen när det spelades fotboll...
Allting är verkligen inte på liv och död, även om man ibland kan tro det på vissa som är med där...
Har för övrigt oxå utdömt EFF-karriärens första straff sedan en huligan i ena laget idkat fribrottning

på motståndarlagets stora bollgeni när han blev uppsnurrad av henne som vanligt.
Borde nog fasen varit frilägesutvisning också förresten...:-)
Fast då hade väl vissa skyllt motgångarna på domaren istället för skoskav, lossnande linser och

hjärtklappning eller allt vad det nu var...

I'm a puppet in your hands and I just close my eyes and swallow...

Att läsa mellan raderna är en konst i sig.
Ibland är inte det intressanta vad folk säger o skriver utan just det där lilla som de låter bli att

säga rakt ut men som ändå tydligt kan anas mellan raderna.
Eller som kan anas när de inte säger nåt eller skriver nåt alls.
Jaja.
Mer dystra tankar...

Everything Goes into a thousand pieces...
...so damn you too for making me unable to stop loving you...
Barscenen 23.00 ikväll...

Stop whispering start shouting!

Håller på att bli helt knäckt ¨på Pablo Honey
det är snart 15 år sen plattan kom men den är helt j-kla grymt bra.
Allra helst som det var en debutplatta.
Ska inte säga vad som fick mig att verkligen börja lyssna på den så mkt- det är lite knäppt- menmen jag är glad för det nu...

Vädret fortsätter att vara lika trist som vanligt, det är ju semester...
Ändå har det varit en på sitt sätt rätt okej helg med Casa i torsdags, Karlshamn i fredags och Strand söndag.
Ja, det mesta är faktiskt roligare än att göra ingenting här hemma i a f...
Och snart är det ju Rassle...
Ser man fram emot, helt klart.

Hmmm var hyggligt väder på förmiddagen, lite sol emellanåt i a f och efter att ha kollat om nån ville med över bron så nappade i a f fredagens chaufför medan jag satte mig bakom ratten o gasade.
De andra var inte lika heta på det...även om den ene till slut messade o undrade när vi skulle köra....fast då passerade vi just Trekanten.
Mötte bilar o husvagnar i parti o minut o det är klart att när det är grått o blåsigt o ingen värme ens på Öland så lockar vare sig badstrand eller annat så mkt.

Det märktes även på after beachen som inte var så där överbefolkad.
Men vi sprang på larsamannen som dock övergetts av stora delar av familjen sånär som på den yngsta valpen och sen dök det upp flera både glada o bekanta ansikten i hans sällskap.
Mmm. alltid trevligt.
För förutom dessa o några till var det inte mkt känningar på plats egentligen.
Och när bandet slutat lira dog allt ut snabbt.

Min käre passagerare hann i a f svepa drinkar i ett hiskeligt tempo under några timmar och blev dessutom bjuden på en- så nu ligger han bara på minus tre sen förra helgen...
Själv försökte jag bara stå för mina gamla löften men det var knappt jag fick ens det...
Bandet var helt okej,
vete 17 när jag hörde ett coverband lira Mamma Pappa Barn av Ebba senast...
Tja, när placet började avfolkas kändes det som pizzatime så Pappa Blå fick ett besök o det var väl okej, förutom en uppretad matgäst som var sur för att hans gravida syster inte fick ta med hunden in eller vad det nu var...

Nåja, såg oxå några välbekanta ansikten passera förbi på gatan intill oss efter att till synes handlat outleten tom på dess innehåll...
...fast det fanns visst lite kvar när vi sen kom dit...
Men inte mycket att ha.
En DVD om hur man lär små barn spela fotboll kanske hade varit något för passageraren om han ska återuppta sina gamla sysslor.
Fast den hade han ju behövt få redan för tre år sen...
Haha

Apropå Borgholm hörde jag förresten att gamla hederliga Wilmas numera är ett riktigt skräckplace i matväg.
Fick rysningar när det berättades om besöken där i sommar.
Men pizzan var okej på Pappa Blå i a f...

Tja, efter after beachen fanns inte så mkt att göra mer än att börja dra sig hemåt igen.
Påpekade att det kanske var läge att gå till bilen innan det började regna o det var vältajmat...vi hann lagom till trafikljusen i borgholm innan Fader Pluvius började läcka ner vatten uppifrån.
Och sen regnade det resten av vägen hem.
Lagom seg blöt och regnig söndagskväll i juli.

Var är sommaren????
This ain't fun.
Not at all.
Vill fasen inte ha nåt Rassle av flytande Roskildemodell, och det ville inte min passagerare heller för då får det vara sa han.
Vore ju synd nu när han lagt beslag på mina skivor med en del av Rasslebanden för lite träningsläger hemma...:-)

Tja sen kommer man då´hem och hinner inte så mkt mer förrän tankarna toksnurrar igen.
I ensamheten finns liksom inget annat att göra och hur mkt jag än uppskattar en del saker så blir det ändå bara små kortvariga stunder av gott humör i en alltför mkt större tom tillvaro.
De säger att den som söker ska finna och visst- kanske det,
Jag både söker och finner, men aldrig finner jag rätt saker.

Det är lite som att försöka hitta en nål i höstack och istället hitta en alldeles fantastiskt fin ny symaskin som du ändå vet att du aldrig kommer ha nån glädje av...
Eller som att ha en Rolls Royce ståendes på tomten utanför...men veta att det bara är i väntan på att dess ägare snart ska hämta den.

Jaja, är ändå tacksam för de som gör att det finns dessa ljusa stunder i det här livet i a f.
De betyder så oerhört mycket i tillvaron och visst, jag vet att de flesta av dem en dag lär försvinna på andra håll och jag vet att jag kommer att sakna dem så sanslöst mkt, men så länge de faktiskt är kvar nånstans i kanten på min tillvaro så kommer jag varje dag att vara lika lycklig för att de finns där.
Hmm. tankar, tankar.
Ständigt alla dessa tankar och denna eviga saknad...
Stop Whispering...:-)

Ibland känns faktiskt låttexter lättare att citera än att försöka  forma sina egna tankar i nya ord och meningar.

When you were here before
Couldn't look you in the eye
You're just like an angel
Your skin makes me cry
You float like a feather
In a beautiful world

And I wish I was special
Youre so fuckin' special

But I'm a creep, I'm a weirdo.
What the hell am I doing here?
I dont belong here.

I don't care if it hurts
I want to have control
I want a perfect body
I want a perfect soul
I want you to notice
When I'm not around

You're so fuckin special
I wish I was special

But I'm a creep, I'm a weirdo.
What the hell am I doing here?
I dont belong here.

Shes running out again,
Shes running out
Shes run run run running out...

Whatever makes you happy
Whatever you want

You're so fuckin' special
I wish I was special...

But I'm a creep, I'm a weirdo,
What the hell am I doing here?
I don't belong here.
I don't belong here.

Mmmm
Äntligen så var det då semester.
Fick dock jobba en dag extra.
Den dan var det kanonväder och 26 grader.
Men första semesterdagen började med åska o ösregn och sen har det fortsatt...
Ja, hade bara inte hösten kommit sedan länge hade det varit riktigt bra nu.
Jag menar sommar innebär inte 17 plusgrader och regn o inte ens värme när solen skiner
Men hallå!

Ändå en alldeles okej vecka på sitt sätt.
Det var ju Casa igen i torsdags och som sagt det ser man faktiskt tlltid fram emot.'
Mer folk också den här gången. Och trevligt. Det är väsentligt.
Vilket innebar att det blev små diskussioner om allt från hur man kan spela Haddaway direkt efter hiphop, om EFF-seanser, om scones till frukost, om  Thailandsresor, om att jag måste lova att nita någon om han strulade med nån tjej, om konsten att förlora ett vad om fyra drinkar genom kubbspel, om det slitsamma i att springa Victorialoppet...och säkert en massa annat också som...jag inte riktigt minns...
På hemvägen diskuterades det i alla fall bloggar och Betapet med stor intensitet.
Det minns jag däremot alldeles bestämt.

Ändå, trots allt detta diskuterande, trots allt detta samtalande, så...när jag verkligen vill säga nåt står man ändå där bara som ett dumt fån och glor och får inte ur sig ett enda vettigt ord.
Sad thing...:-(
Om jag bara visste varför just det ska vara så himla svårt gela tiden.
Men det är väl som nån uttryckte det härom veckan på Casa.
Antingen är man för nykter för att våga prata med de man vill, eller är man för full för att komma ihåg att säga det man ville...:-)
Jaja, det finns i a f saker som gör mig glad där hur som.
Men det var å andra sidan inget oväntat, inte för de som verkligen känner mig i a f.
Tja, sen kom Anneli o städade ut oss alla så det var lika bra att dra sig hemåt.

Mmm. Somrarna är ändå lite kul, Händer ju faktiskt lite.
Igår fick det bli en runda till östersjö i karlshamn.
Lite oväntat- och glädjande-  blev det tre man till som skulle med ner, än mer oväntat slapp man till o med att köra.
Det var några år sen man var där nu, förr var man där o bodde i bilen varenda år och det var alltid en riktig höjdare.
Ja inte att bo i bilen, men festivalen alltså.

Och det var fortfarande trevligt o en jäkla massa folk, trots att vi hamnade på "fel" festivalområde.
De brukar räkna med 200 000 besökare på fyra dagar typ...

Missade dock Janne Barks spelning så när som på sista läten och det öltält där det var riktigt tryck. Den allsång som publiken körde i Fallen Angels var bland det grymmaste man hört på en sån festival, Nästan så man trodde det var en RW-konsert.

Nåja vi häckade uppe vid torget bland falsksjungande baltiskot och italienare som sjöng smäktande ballader de kallade för rockmusik...Och Elin Lantto,

Och intill en hantverkare från Diö o hans som som var lagom tankad. Gubben alltså,.
Han var dock vänlig nog att bjuda alla på öl, även om chauffören av Forden inte fick nån för han skulle ju köra och en annan kille skulle först heller inte få för gubben trodde att han var polis(!) och den tredje knappt heller för han var osynlig, men ja, sen fick vi i alla fall våra öl och det gick bra.

Tills gubben skulle berätta om Tommy Körbergs uppträdande på scenen där härom året.
"Han var helt aspackad" förkunnade mannen och dundrade näven i bordet....
..Varpå den nyss öppnade ölen han just gett bort hamnade i knäet på killen mitt emot, som han trodde var polis...
 
En bekymrad hantverkare från Dio beklagade sig länge o väl över det inträffade men så sken han plötsligt upp. Och konstaterade glatt "Men det var ju tur att det var din öl i alla fall...".
Själv drack jag mina öl mera normalt o käkade lite vegetariska vårrullar med kycklingspett och nudlar då sillamackorna som de övriga ville ha inte tilltalade alls.

Sen föll jag visst in i mitt dagdrömmande igen efter att först ha studerat takarkitekturen runt torget lite.
Möttes i alla fall plötsligt av tre högt gapskrattande vänner runt bordet när jag plötsligt utbrast nånting upprört om att saker o ting inte var rättvisa ...och samtidigt själv "vaknade" och insåg var jag befann mig i verkligheten och vad jag sagt med mina tankar svävandes på ett helt annat håll,,,
Menmen ett skratt får man väl alltid bjuda på...

Innan vi drog hem blev det även en delikatess i form av friterad banan med glass o grädde.
Jösses va gott!
Tack Bananmannen!
Minns att vi hade lite Mana-mana-mupparna-sång på vägen till bilen oxå, lr jag "sjöng" o Kurre spelade Nalle och att, ja sen kom vi hem också när vi bara fått upp dörrarna på den lite speciella Fårrden..

Idag började det regna redan när vi satt på fenix o fikade.
Lagom kul.
Därav inget Karlshamn idag. Var allt lite lockande annars.


Får väl se om det blir nåt annat imorgon.
Hoten om storm och skyfall imorgon kväll känns inte så lockande men annars har man faktiskt viss lust att dra iväg en runda.
Det är i a f roligare än att bara glo i d en här stan på helgerna..
Hehe.

Nåja,
Snart börjar ju Rassle.
Drar igång på onsdag med bland andra Billie The Vision så man får hoppas det blir lite bättre väder sen o i a f inte en massa regn.
Billie, Timo o Shout Out Louds ekar f ö inte i högtalarna idag.
Lite överraskande, men skivbrna är på drift på Södergatan...

Mmm.
Ständigt dessa tankar som snurrar.
Ständigt dessa tankar om vad som är rätt och vad som är fel.
Det är klart att jag vet att det är fel.
I Teorin.
Men saker och ting är inte så himla enkla som så- inte i praktiken.
Man kan inte äga sina känslor. Tyvärr.
Och tänk om man inte är intresserad av det som är rätt, utän om man bara är intresserad av det som är fel och som är "impossible"?
I don't know what to say and I don't know what to do.
Men ibland är världen bara så sanslöst vacker att man aldrig ens vill släppa blicken ifrån den. även om man så väl vet att just den världen är ack så alldeles ouppnålig.

Låttexten?
Creep med Radiohead.
Tycker egentligen den säger allt även om ingen kanske förstår.
Noone but me and myself...
Anyone can Play Guitar...:-)