amomentlateriburstintofire

Visst är det fascinerande?
Hur små till synes helt betydelselösa detaljer faktiskt blir ganska avgörande.
Den 9 december 2006 uppträdde Raymond & Maria i källaren på Bodegan i Emmaboda.
Hade de inte gjort det så hade ni förmodligen aldrig fått läsa dessa rader...

Den 11 december för två år sedan skrev jag mitt allra första blogginlägg.
ja, jag började förvisso skriva den tionde men innan jag var klar hade det hunnit bli måndag den elfte.
13 personer har hittills läst det blogginlägget...
Fast när det skrevs, ja då trodde jag inte att någon skulle komma åt och läsa det.
Men ack vad jag bedrog mig.
Och ack vad en o annan lär ha haft kul de följande veckorna åt min naivitet.
men- det bjuder jag på...:-)

Blogginlägget blev till som en direkt följd av att Raymond & Maria spelade på Bodegan kvällen innan.
Visserligen tror jag inte att jag hörde en enda låt med dem den kvällen men det soelar mindre roll.
Hade jag hört bandet hade det nog inte blivit nån blogg...:-)
Jag gick dit eftersom de skulle spela och jag gick hem därifrån med en hel del förvirrade tankar i huvudet som jag inte visste hur jag skulle hantera.
Det om det.

Två år senare.
Sitter här framför samma gamla dator och knackar på ännu en blogg.
Numera lite mer strukturerat än den första gången, men ändå.
Vad är annorlunda sen dess egentligen?
Vet faktiskt inte.
Det enda jag konstaterade idag var att även om det fallit lite snö så har inte isen lagt sig på ER-sjön än...:-)
Ja, en del fattar o annars kan det kvitta. Internt skämt som Ravelli skulle ha sagt.

Inte mkt har väl fallit på rätt plats de här 2 åren egentligen men jag får väl säga som i filmen jag såg igår...
Vi hade i alla fall tur med vädret- igen...
Om man nu ens hade det...:-)

PS Här nedan följer min allra första blogg- bara försakens skull...

Söndag.
Just another day.
Alltid lite småsegt.
Men det var kul igår i af...
Granen lyser utanför men var är snön?'
Introt på Whirlwind är överlägset bäst.
Funderar mkt. Blir man klokare? Nja, men äldre...
Man kan aldrig skylla vad man säger på att man är full.
Däremot är det en sanning att det man säger när man är full är det man tänker när man är nykter.
My only cousine med Waterbug.
Mmm mkt tankar nu
Ibland en värld så fylld av desillusioner ibland en värld så full av förhoppningar..
Och ändå är det samma värld, din min vår och allas.
Michael Essien. holy shit!
Mera gammalt BD When We Were Winning i långsam version
let's stick together now
things are looking pretty by your side
Jaja dags för ännu en sömnlös natt?
so tell me why I don't like mondays...

auf widersehen