amomentlateriburstintofire

Fire walk with me...
Trying to find the solution of a big question is sometimes not the easiest thing.
But for some people it's obviously not even a real challenge, they just know the answer anyhow...

Fire walk with me.
Laura Palmer.
Nån jämförde inatt den här bloggen med Twin Peaks.
Som att försöka lösa en liten mystisk gåta med en massa spretande ledtrådar...
Nåja- största skillnaden är väl att den som försökt lösa den här gåtan uppenbarligen funnit dess lösning redan långt innan slutet på¨historien...
Eller det här kanske är slutet?
Eller det kanske kom redan den 10 juli?
Vad vet jag, som vanligt nada...
Fast....det är i så fall inte det slut jag riktigt ville se...
Men det har bi säkert förstått...

Hmm...står att det ska bli supersommar i en vecka nu.
Tja, vet inte om man vågar hoppas än.
Men myggen har i a f vaknat till slut...
Alltid ett säkert sommartecken...
Har varit så mkt löften och tendenser om sol o sommar ända sen midsommar så...
...men lite mer solsken i slutet av semestern kunde säkert göra livet lite lättare.
Åtminstone om allt annat nu inte är riktigt som jag vill..

Ähhhh, vet att lag låter bitter- vet ju att jag inte egentligen har anledning till det, för jag kan inget förvänta mig, jag vet så väl- men...
....there is always hopes and dremas in your life
There really has to be, otherwise...

Gjorde en liten smygstartskoll på Sailet igår.
Inte ens i Kallekrona sken solen när man landade där o det var lite småkallt i blåsten, men sen sprack det upp och var riktigt skönt.
I år har de förlagt handbollen o innebandyn till Sailetområdet i hamnen o det var lite lagom avkoppling att kolla där en stund.


Sprang på Tina, Daniel, Ida o Eskil (6 veckor) oxå, 
Eskil d y hade redan fått prova gräsmattan både på Åvallen o Emmaboda IP för att se var han trivdes bäst.
Ja självklart hade han varit på fotbollsfest också. Det ska ju börjas i tid... :-)
Högerkanten är i a f hans, det var både Daniel o Tina övertygade om...men så har de ju själva spelat där hela livet...

Ett enda jättestort serverings-, mat- o öltältsområde i år vid scenen o hamnen.
Lite annorlunda, men annars är det väl som vanligt.
Fast det ar inte mkt från Aspöfärjan o söderut....ähh kan inte väderstrecken där, men neråt då...
Får bli en ny sväng ner imorgon , hoppas MF får ordning på både minibussbeställningen o folk till den bara... Skulle underlätta att komma hem liksom...
Det ska ju dessutom bli fint väder så det känns riktigt lockande.

Idag är det rätt mkt vilodag.
Casa igår kväll, en trevlig förfest på Södergatan hos MF, men inte lika kul att det regnade när man sen skulle gå till Casa.
Nåja, en välförberedd person hade i a f paraply,¨
Guess who...:-)

Tyvärr blev det lite mindre folk på Casa, även om en hel del kom ut sent när regnet slutade.
Fast Casa är alltid trevligt även om det är klart att jag saknade en del folk där igår.
Fast på nåt sätt, jag saknar dem nästan mer när de finns där...
Hmm rörigt
Men äh, de som förstår, de förstår...o det är väl kanske en del som gör nu..
Jag bjuder ju lite på det.

Haha


Bjuder förresten.
Visst ja.
Nu är det bara Jojje kvar att få sitt pris från musiktävlingen.
Fast inatt fick hon nöja sig med lite sång på hemvägen.
Tyckte det var en fantastisk skönsång när jag Ante o Martin stämde upp i "Ja må hon leva" för dagens 23-åring.
Det var f ö en lång hemfärd.
Tidsmässigt.
Tog till kvart över 2 innan man kom hem...
Mkt på vägen.
Haha...

Hmmm, sorry Lasse Lindqvist....
Nu kommer jag sno lite textrader helt fritt som det passar igen....
I don't think that I can make this.
This is so much more than I can take.
This is the worst cut ever.
Everything goes into a thousand pieces.
Everything goes into a thousand pieces.
I'm damaging this apartment.
So damn you two for making me unable to stop loving you.
I might live in an illusion but I really thought we could change the world.
I don't regret any of this.
I?m so tired of shame, of the pain that I?ve spread, of the ?don?t give up ?cause the good times ahead?.
So damn you for making me unable to stop loving you.

Hmmm...
Jag har nog aldrig blivit så fullkomligt avklädd.
Så totalt helt avklädd naken.
Inte offentligt i  alla fall...
Och, nej jag var inte naken, men...jag blev avklädd inifrån och ut.
Av nån som plötsligt står o säger saker som man lite halvhjärtat försöker förneka, men som man inser att det är lönlöst.
Lönlöst därför att det ju är precis så som det är.
Egentligen.
Fast man inte riktigt velat eller vågat erkänna det.


Och när hon sen inte nöjer sig med det första svaret utan kommer med nya påståenden så rodnar man så förläget att man vet inte vart man ska ta vägen.
Ja, jo, visst är det så.
Visst 17 är det precis just fucking så som hon säger.
Så sant, så sant...

Och visst delvis ger jag ju rätt tydligt sken av en del av det här,.
Men...att nån kunde läsa mig riktigt så mkt...även när det gällde de saker jag aldrig ens sagt eller skrivit- det kändes väldigt....konstigt.
Fast...jag ska inte påstå att jag är särskilt ledsen för det.
Ibland kan det faktiskt kännas rätt bra att veta.
Bra att veta vad folk inser och förstår o inte bara tro att de kanske tror en massa.
Eller...?

Jaja
Everything goes into a thousand pieces...
Och...ärligt talat jag kan inte låta bli att undra lite vad det var som hände.
Varför det bara blev tomt en dag.
Vad det var som fick världen att så plötsligt förändra sig igen för mig.
Eller jag vet ju vad- men inte varför...Jag kan liksom bara inte veta det.
Varken nu eller sen.


Var det nåt jag sa?
Var det nåt jag gjorde?
Eller var det bara min blotta existens i någons värld som blev för jobbig?
Sorry...
Jag vet verkligen inte, men det är inte så kul nu...
Everything goes into a thousand pieces...
Men i morgon är det i a f Sailet...:-)