amomentlateriburstintofire

Så gott...
Så grymt gott väder...
Äntligen...:-)

Tja...har varit tyst här några dar...har inte vågat skriva nåt sen en viss person drog in en direktlänk till den här bloggen från sin sida...nu måste man visst vakta sin tunga ännu lite mer...:-)

Eller rättare sagt- det har liksom inte hänt så himla mkt sen helgen om jag ska vara riktigt ärlig.
Knäet är i a f okej så länge jag inte vrider på det i sidled...
Fikat några gånger på Emmagården o Fenix, vandrat några gånger runt ER-sjön, det är faktiskt hur fint som helst där- och, men jo några saker har ju hänt.
Har äntligen orkat plocka hem stereon efter BCB och koppla in TV:n.
Så nu kan man i a f se Midsomer på tisdagarna...:-)
Har även låtit installera födelsedagspresenten från mammsen o pappsen, så nu kan t o m jag spela CD-skivor i bilen...haha...
...fast jag saknar nästan min gamla bandspelare...förutom att den envisades med att tugga upp banden förstås...

Hmm på tal om det- Tack för alla presenter i BCB förresten.
Kanske inte ens sagt det här, det var väldigt uppskatatt i a f.
En månad sen BCB redan snart...
Och hur eller hur- allra mest uppskattat var att så många av de bjudna var där.
Minnena har gett mig många leenden sen dess- I promise.
Fast- det hade varit kul med en kamera som filmat längs vägen från BCB till E-boda den natten...
Hade Trafiksäkerhetsverket sett olycksstatistiken med cyklister som kraschade och skrapade upp halva ansiktet, cyklister som missade en stenmur med en decimeter, cyklister som krockade med varann, cyklister som voltade över en meterhög häck och landade nedanför ett stup bakom häcken...så hade vägen nog redan varit asfalterad, tolv meter bred och fått mitträcken...
Dessutom misstänker jag att cykelåkning varit totalförbjuden...:-)

Ja...40 år ja...då ska det väl vara dags för 40-årskris nu då.
Och kanske är det så det är.
Kanske är det därför jag känner mig så väldigt labil i humörsvängningarna.
Ena dagen strålande glad för saker o ting omkring mig som känns bra, dagen efter skitlessen när man börjar fundera för mycket på livet i allmänhet o framtiden i synnerhet.
I'm Losing...

En riktigt bra låt med Takida om nån undrade och inte så sällan känns det alltför mkt så.
Eller...det känns som man är inne i en evig spiral där man hela tiden kommer tillbaka till samma position, samma startpunkt, där samma utveckling sedan rullar på, gång efter gång, där man först känner förhoppningar, där man sen inser dess omöjlighet IRL, där man därefter tvingas inse att det är helt meningslöst...och sen börjar man om igen på precis amma sätt...
Det är bara små, små detaljer som förändras från gång till gång.
Eller detaljer kanske är fel ord.
Det är väl mest så att huvudrollsinnehavarna i den eviga spiralen byts ut med jämna mellanrum, men historien som berättas är däremot ständigt densamma.
Det sägs att lika barn leka bäst...och det är väl så det är...frågan är väl bara vad resten ska leka med...hmmm
Jag tror att rätt många fattar vad jag svamlar om- och för de som inte gör det så är det nog lika bra att det förblir så- because there ain't no right way to find anyway...no way at all...because the night belongs to lovers...

Lite vemodigt igår kväll.
Sista EFF för i sommar.
För i år kanske?
För alltid- vem vet?
Trots att min medverkan är ytterst marginell- lr i a f oväsentlig så...jag har haft skitkul där, så mycket skratt så mycket dråpligheter så mycket gott humör o inte minst så j-kla mkt trevliga människor.
Så tack MM, Abris, Frasse o Empa som varit där nästan konstant, tack Kurre, Mikey, Jonsson, Larsa o nyförvärvet Mattias som kom med i sommar, Tack Hanna o Peter, Lisa, Emma, Per, Muren, Silken, Ann-Helen, Dala, Martina och Christoffer, ja till o med Jonas var visst med några minuter en gång...:-)
Har säkert glömt några av bara farten.
Och en har jag dessutom glömt med mening, grundaren av EFF:s damsektion...:-)
Tack Frida, för utan dig o MM hade det aldrig blivit nåt EFF. du ska veta att i a f jag saknat dig i B-hallen i sommar.
Det blev i a f en bra avslutning, längre än nånsin tror jag där ingen riktigt ville sluta, o det verkar som att fler än jag haft kul i af...
Tror dessutom att Emelie, Hanna F o Abris kommer ha bra nytta av det här nu när deras allvar snart börjar.

Solsken.
De har lovat solsken o värme minst hela veckan...:-)
Bestämde mig igår för att ta sikte på Öland idag men inte sken solen på morgonen när man vaknade.
Men framåt lunchtid blev det bättre så man kunde ta sikte på den där långa bron över Kalmarsund, med Haga Park som mål-och tänka sig- den här gången gick inte solen i moln när man anlände.
Inte sen heller...
Det var visst fler som ville vara där än jag o det kan man förstå, en alldeles underbar molnfri dag blev det i a f i strålande solsken, men med lite lagom fläktande vindar i detta Surfer's paradise.

På hemvägen fick det bli ett besök på Nybro kebab och när man kom hem var det ju sommarvarmt fortfarande så jag pallrade mig bort till IP och agerade lite Boll-kalle till Världens Bästa Damlag.
Nåt ska man ju göra på semestern...:-)
Intressant att se att det var hyfsad uppslutning på träningarna fast de är frivilliga.
Noterbart dock att det var ungefär samma spelare där som sist.
Vissa andra kanske lär ha lite att ta igen när det kör igång på allvar på söndag kväll...:-)
Johnny var förresten med o lirade själv i ena laget o Martina försåg honom konstant med löpbollar allt för att han ska hinna komma i bra form inför morgondagens upphaussade beachvolleydrabbning som den gode Andreas Ante Muren Yzerman Qviding Johansson numera konstant bloggar om på sin sajt.

Hmm...en liten hälsning på Facebook kom det visst nu. Alltid trevligt...:-)
Tja...har förresten just tuggat i mig några kokta Bullens med bröd så nu klarar man sig nog tills imorgon...:-)
Ciao!