Trots allt...

Nej, det är klart att det aldrig mer blir riktigt som det var förr...
...men samtidigt faller 'ändå en hel del pusselbitar på plats efterhand.
Lite i sänder, några åt gången.
Några kommer till några faller bort ett tag, men...de allra flesta finns där ändå på ett eller annat sätt.
Och fler än jag anat vill uppenbarligen forfarande ändå vara där.
Det är riktigt roligt att se.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0